Kursplan för Historiska perspektiv på medicin, etik och värdekonflikter

Historical Perspectives on Medicine, Ethics and Value Conflicts

7,5 högskolepoäng
Kurskod: 5LH418
Utbildningsnivå: Avancerad nivå
Huvudområde(n) och successiv fördjupning: Idé- och lärdomshistoria A1N
Betygsskala: Underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG)
Inrättad: 2018-09-11
Inrättad av: Institutionsstyrelsen
Reviderad: 2019-08-13
Reviderad av: Institutionsstyrelsen
Gäller från: VT 2020
Behörighet:
Filosofie kandidatexamen eller motsvarande.
Ansvarig institution: Institutionen för idé- och lärdomshistoria
Övrig(a) medverkande enhet(er): Historisk-filosofiska fakulteten

Beslut och riktlinjer

Kursen ingår i Masterprogram i humaniora vid Uppsala universitet.

Mål

Efter genomgången kurs förväntas de studerande kunna

– redogöra för och kritiskt förhålla sig till aktuell historisk forskning om medicin, etik och värdekonflikter.

– redovisa och diskutera huvuddragen inom utvecklingen av medicinsk etik och bioetik under 1900-talet.

– visa kunskap om och förståelse för några centrala medicin- och bioetiska begrepp och principer samt deras historiska tillkomst.

– muntligt och skriftligt formulera, analysera och reflektera över olika sätt att arbeta med historiska perspektiv på medicin, etik och värdekonflikter.

Innehåll

Kursen undersöker etablerandet av medicinsk etik och bioetik som kunskapsområden och debattfronter med särskild fokus på 1900-talet. Den tar sin utgångspunkt i historiska och samtida exempel på omstridda fenomen inom medicinsk forskning och vård för att belysa hur centrala etiska begrepp och principer vuxit fram. Nedslag i forskningsetiska skandaler uppmärksammar hur dessa bidrog till att tvinga fram etiska riktlinjer och strukturer som ska säkerställa att de efterföljs. Med fokus på etiska dilemman och värdekonflikter diskuteras bland annat patient-läkarrelationer och informerat samtycke. Tematiker som behandlas med hjälp av såväl relevant forskningslitteratur som empiriskt källmaterial är exempelvis abort, eugenik, fosterdiagnostik, biobanker och djurförsök. Perspektiven som anläggs är historiskt reflekterande snarare än normativa och inkluderar frågor om genus, kön, sexualitet och etnicitet.