Allmänt om programmet

Masterstudier vid Institutionen för idé- och lärdomshistoria i Uppsala bedrivs i en stor och dynamisk utbildnings- och forskningsmiljö. Här arbetar tretton fasta lärare, runt femton forskare och lika många doktorander – och här läser drygt tjugo masterstudenter samtidigt i programmet.

På master blir utbildningen i idé- och lärdomshistoria mer forskningsanknuten och integrerad i institutionens vetenskapliga miljö. Upplägget på studierna syftar till ämnesfördjupning och utvecklandet av flera avancerade färdigheter. Det handlar om såväl mer specifika idéhistoriska färdigheter, som mer generella kompetenser som analytisk förmåga, kritisk reflexion samt att kunna presentera forskningsresultat skriftligt och muntligt.

En stor del av utbildningen består av skrivandet av en fördjupad vetenskaplig uppsats (examensarbete). Här betonas forskningsfärdigheter som att kunna självständigt formulera, avgränsa och utföra en mer komplex forskningsuppgift med omfattande material. I uppsatsarbetet finns möjligheter att knyta an till pågående forskningsprojekt vid institutionen. Samtidigt består masterutbildningen till mer än hälften av kurser, de flesta valfria. Genom att idéhistoria ingår i Masterprogram i humaniora där femton ämnen samverkar kan man utöver kurser i idéhistoria också välja flera kurser i andra humanistiska ämnen. De många valmöjligheterna ger masterstudenter utrymme att ge utbildningen en egen profil: t.ex. mer ämnesfördjupning eller mer tvärvetenskaplig bredd, mer teoretisk eller mer praktisk inriktning (med t.ex. färdighetskurser och praktik).

Masterexamen ger behörighet att söka forskarutbildningen och öppnar också för mer avancerade arbetsuppgifter inom flera delar av arbetslivet. Idag blir kunskaps- och informationsfrågor allt viktigare, och så även förmågan att göra utredningar och analyser. Utbildningen är bland annat meriterande för arbete inom många myndigheter och organisationer inom offentlig och privat sektor, som till exempel inom arkiv, bibliotek, förlag, journalistik och kulturarbete. Inom utbildningen finns det goda möjligheter att göra praktik; för att på det sättet stärka sin meritering på arbetslivsområden du särskilt intresserar dig för.

Behörighet

Filosofie kandidatexamen med 60 hp idé- och lärdomshistoria eller 90 hp historia/ekonomisk historia, eller motsvarande. Behörig är också student med examen från Civilingenjörs-programmet i system i teknik och samhälle med Uppsats STS, idé- och lärdomshistoria.

Programmets uppbyggnad, syfte och mål

Master och magister

Studenterna väljer själva om de vill läsa en tvåårig master (120 hp) eller en ettårig magister (60 hp). Båda examensmöjligheterna ryms inom programmet och man behöver inte välja inriktning förrän under första terminen. Skillnaden mellan de två alternativen är att master innebär större bredd, mer fördjupning samt möjlighet till praktik och utlandsstudier, men båda examina ger behörighet att söka forskarutbildningen.

En tvåårig Masterexamen i idé- och lärdomshistoria består av ett större examensarbete (45 hp) samt nio kurser (75 hp). Tre kurser är obligatoriska och leds av institutionens lärare. Sex kurser är valfria och kan väljas fritt bland övriga idéhistoriska kurser, eller bland de ca. 40 kurser som varje termin ges av andra ämnen inom Masterprogram i humaniora. Som valfri kurs kan man också läsa kurser som ges vid andra fakulteter i Uppsala eller vid andra universitet, och upp till 25 procent av kurserna kan läsas på grundutbildningsnivå (men då får de inte ha ingått i kandidatexamen). De studerande kan också välja att läsa kurser utomlands eller göra praktik. Den ettåriga Magisterexamen i idé- och lärdomshistoria består av ett examensarbete (30 hp) och den första terminens tre obligatoriska kurser.

Utbildningsgång

Nedanstående översikt av den rekommenderade utbildningsgången gäller primärt den tvååriga mastern, som de flesta läser. För den ettårig magister gäller termin 1 och 4.

Termin 1

Tre obligatoriska kurser:
- Introduktion till master (15 hp)
- Idéhistorisk temakurs (7,5 hp)
- Idéhistorisk temakurs (7,5 hp)

Termin 2

- Valfri kurs (7,5 hp)
- Valfri kurs (7,5 hp)
- Idéhistorisk forskning i praktiken (7,5 hp)
- Examensarbete (7,5 hp)

Termin 3

- Valfria kurser (15 eller 22,5 hp)
- Examensarbete (7,5 eller 15 hp)

Termin 4

- Ev. valfri kurs (7,5 hp)
- Examensarbete (22,5 eller 30 hp)

Examensarbete

Examensarbetet eller uppsatsen spelar en central roll i masterstudierna, oavsett om man siktar på magister eller masterexamen. Såväl de många kurserna som övrig verksamhet bidrar till utveckling av forsknings- och utredningsfärdigheter som behövs i uppsatsarbetet. Målen med examensarbetet är också ambitiöst formulerade, de studerande skall kunna:

  • självständigt formulera en idéhistoriskt relevant problemställning och avgränsa källmaterial, som analyseras och presenteras i en större vetenskaplig uppsats med beaktande av vetenskapliga metoder och krav, och ge ett bidrag till kunskapen inom det aktuella området.
  • försvara en egen större vetenskaplig uppsats samt genomföra en analytisk och metodologiskt avancerad kritisk granskning på en annan större uppsats.

Programmets utbildningsgång innebär ett kontinuerligt arbete med examensarbetet. Vi har ett antal fasta arbetsseminarier under samtliga terminer. Här lägger masterstudenter fram preliminär uppsatstext.

Kurser och undervisning

På masterutbildningen i idé- och lärdomshistoria finns flera olika typer av kurser, och undervisningen består till största delen av seminarier och examination sker genom aktivt deltagande och skrivuppgifter:

Introduktionskurs till master i idé- och lärdomshistoria (15 hp) går på halvfart under hela första terminen. Här introduceras nya masterstudenter till ett urval centrala exempel på modern idéhistorisk forskning, och även till det praktiska arbetet med uppsatsskrivande på avancerad nivå.

Idéhistorisk forskning i praktiken (7,5 hp) ges under andra halvan av termin 2 på programmet. Kursen är uppsatsstödjande och går parallellt med examensarbetet på halvtid under samma period. Syftet är ge de studerande en tidig och dynamisk utvecklingsperiod gällande uppsatsen.

Idéhistoriska temakurser (7,5 hp). Dessa kurser består av tematiska fördjupningar på centrala idéhistoriska forskningsfält som utformas i direkt anslutning till pågående forskning. Två av kurserna är obligatoriska inom programmet, men vi rekommenderar samtliga. Institutionen ger två eller tre sådana kurser per läsår, och de varierar från år till år.

Kurser i andra ämnen (7,5 hp). Inom utbildningen kan de studerande också läsa kurser som ges av andra ämnen inom Masterprogram i humaniora eller utanför detta. Eftersom idé- och lärdomshistoria är ett brett ämne med kopplingar till flera andra discipliner är det lätt att hitta relevanta och bra kurser.

Praktik. Förutom de mer traditionella kursstudierna kan de som läser för en masterexamen också, om de vill, ta en praktikkurs: Verksamhetsförlagd utbildning (7,5 eller 15 hp). Dessa kurser förutsätter att den studerande själv ordnar praktikplats.

Utlandsstudier. Inom ramen för utbildningen finns mycket goda möjligheter att studera utomlands en termin eller två. Det finns avtal med ett 40-tal universitet i Europa genom Erasmus, och med fler än 400 universitet världen över genom Internationella kansliet.

Utbildnings- och forskningsmiljö

Varje höst börjar runt tio studenter på masterprogrammet i idé- och lärdomshistoria. De allra flesta läser den tvååriga mastern så därför finns två studentgenerationer i systemet samtidigt och de möts på såväl temakurser som på seminarier. Eftersom temakurser läses av masterstudenter från flera olika ämnen inom det gemensamma Masterprogram i humaniora finns flera mötespunkter med en större grupp studenter. Inom idé- och lärdomshistoria finns genom institutionens högre seminarier naturliga kontaktytor med doktorander, forskare och lärare i ämnet.

Ett centralt inslag i masterutbildningen är utvecklandet av forskningsfärdigheter. Sådana är av central betydelse inte bara för högre studier utan också för dagens arbetsliv där kunskapsfrågor och utredningsfärdigheter spelar en central roll. Av detta skäl har vi integrerat masterstudierna i institutionens vetenskapliga miljö. Forskningsanknytning sker genom uppsatsarbetet, men också genom temakurser och deltagande i institutionens högre seminarier där lärare, forskare och doktorander presenterar texter, och flera forskare från andra institutioner och universitet i Sverige och internationellt bjuds in. Läs mer i kalendariet.

Vid institutionen för idé- och lärdomshistoria finns en mycket stor och livaktig forskning med många olika projekt. I praktiken kan man tala om sex övergripande och delvis överlappande forskningskluster: intellektuell historia, medicinhistoria, mediehistoria, politisk idéhistoria, utbildningshistoria och vetenskapshistoria. Lär mer under Forskning.

Programmets syften och mål

Syfte
Syftet med utbildningen är:

  • att studenten ska uppnå en god analytisk förmåga,
  • att studenten ska kunna fördjupa sig i de humanistiska ämnena som ingår i programmets inriktningar,
  • att studenten ska uppnå de förkunskaper som krävs för behörighet till forskarutbildningen,
  • att studenten ska ges förutsättningar för avancerade arbetsuppgifter inom olika delar av arbetsmarknaden.

Mål
Efter genomgången utbildning ska studenten kunna:

  • självständigt genomföra utredningar inom skilda delar av arbetslivet,
  • kritiskt tillämpa avancerade teorier och metoder från skilda humanistiska och samhällsvetenskapliga discipliner,
  • självständigt och korrekt i tal och skrift presentera resultat från både forskning och utredning,
  • med god insikt samla och behandla komplext material med relevans för olika undersökningar,
  • självständigt formulera, avgränsa och utföra en forskningsuppgift med relevans för olika ämnesområden,
  • uttrycka sig effektivt och väl i tal och skrift och skriva inte bara korrekt utan även med stilistisk och argumentativ medvetenhet.