Idéhistoria B

Ovan: Linnéträdgården i Uppsala år 1945. Bildkälla: Folkrörelsearkivet för Uppsala län (Alvin 225277).

Allmänt om kursen

B-kursen i idéhistoria avser att ge en fördjupad kunskap om de vetenskapliga och intellektuella kulturernas historia, samt att utveckla de studerandes metodiska och kritiska förmåga. Generellt sett innebär B-nivå att mer av kritisk skolning och genomgående träning i vetenskapliga färdigheter: Det handlar om fördjupningar som skall möjliggöra egna idéhistoriska undersökningar. Här tränas färdigheter som är viktiga historiestudiet och användbara för arbetslivet. Kursen deltar också i institutionens nya ”Skrivinitiativet”, som riktar särskilt fokus på att hjälpa dig att utveckla ditt akademiska skrivande.

Sök till Idéhistoria B!

Kursmål

Efter genomgången B-kurs skall de studerande:

• kunna redogöra för och kritiskt analysera moderna forskningsansatser och idéhistoriskt källmaterial inom några centrala idéhistoriska fördjupningsområden.
• kunna historisera idéer och tänkesätt genom att tolka dem i sina intellektuella, institutionella och samhälleliga kontexter, samt kunna redogöra för kunskapens roll i historiska processer.
• kunna uppvisa fördjupad analytisk och kommunikativ förmåga i både tal och skrift, samt en basal färdighet att söka information t.ex. i bibliotek och databaser.
• kunna redogöra för de basala grunderna i moderna idéhistoriska perspektiv, metoder och forskningspraktiker.
• kunna söka, samla, värdera och tolka idéhistoriskt relevant källmaterial på ett självständigt sätt, samt presentera resultatet i en mindre vetenskaplig uppsats.
• kunna försvara en egen vetenskaplig uppsats samt genomföra en kritisk granskning av annan vetenskaplig uppsats

Kursens uppläggning

Kursen består av tre moment, med totalt fyra delkurser:

• Moment 1 består av delkursen "Medborgare, folk och stat i Sverige, 1700–2000" som alla läser tillsammans på helfart.
• Under moment 2 läser du två av de tre temakurserna (parallellt och på halvfart)
• Moment 3 är en uppsatskurs, som består av förberedande seminarier och uppsatsarbete.

Sammanlagt ser din termin ut så här:

1. Medborgare, folk och stat i Sverige, 1700–2000 (6 hp)
2. Temakurs 1 (6 hp)
3. Temakurs 2 (6 hp)
4. Uppsatskurs (12 hp)

Den inledande delkursen ger en inledning till nyckelteman i Sveriges politiska idéhistoria. Du får här en bred orientering i modern svensk idéhistoria, men med tyngdpunkt på i vid mening politiska idéer från 1700-2000. Under fyra tematiska veckor behandlas olika centrala politiska begrepp, men också kulturskiften och händelser som förlusten av stormakten, nationalismens uppkomst, politisk och social radikalism och vetenskapsideologi, demokratidebatten samt centrala idéer i uppkomsten och förvandlingen av det moderna välfärdssamhället. Kursen innehåller flera praktiska övningsmoment och avslutas med en större skrivuppgift.

De två temakurserna är fördjupningsmoment som anknyter till aktuella forskningsområden, men har samtidigt funktionen av att vara fördjupande introduktioner. Varje termin ges 2-3 temakurser och studenterna går två av dem. Vilka temakurser som ges kan variera mellan olika terminer. För att möjliggöra valfrihet går kurserna på halvtid och parallellt med varandra under drygt sju veckor (ett undervisningstillfälle i veckan per kurs). Dessa temakurser består till största delen av seminarier i mindre grupper, och examinationen sker genom aktivt deltagande och en eller flera PM-uppgifter.

Uppsatskursen innehåller en föreläsning och några seminarier som behandlar grunderna för skrivandet av en vetenskaplig uppsats och diskuterar perspektiv och arbetssätt inom idéhistorisk forskning. Parallellt arbetar studenterna med en egen vetenskaplig uppsats med hjälp av en handledare. Uppsatsen ventileras vid ett seminarium mot slutet av terminen.

Temakurser

Temakurserna varierar från år till år. Under läsåret 2022–23 erbjöd vi följande kurser:

Vetenskapliga kunskapskulturer

Vetenskapliga kunskapskulturer behandlar begreppet kunskapshistoria och hur man kan undersöka det med hjälp av perspektiv som kunskapscirkulation och kunskapens geografi. På kursen diskuteras även 1700-talets globalisering med fokus på dryckerna kaffe, te och choklad och hur man förstod de nya varorna i Europa, men också hur man i Sverige försökte imitera deras smak, lukt, utseende och effekt med olika surrogat. I den tredje delen av kursen står museiobjekt i förgrunden. Vi diskuterar hur objektens betydelse bestäms av var och hur de ställs ut, och för vem. Vi kommer att ifrågasätta antagandet om museiutrymmen som "neutrala" rum genom att beakta brittiska museiinstitutioners koloniala historia och deras produktion av kunskap i enlighet med västerländska kunskapsstrukturer.

Modern medicinhistoria

I kursen studeras kulturella och politiska aspekter av det breda fält som i dag kallas medicinhistoria, och därtill knutna teman. Gränsdragningar mellan friskt och sjukt, diagnosers funktion och makt, sjukdomsbilders konstruktion och föränderlighet, medicinska förklaringsmodeller och teorier, samt relationer mellan kultur och sjukdom är några av de teman kursen fördjupar. Kursen ger också en orientering kring teoretiska perspektiv inom det medicinhistoriska fältet. Kursen är seminariebaserad – delaktighet och en aktiv insats vid seminarierna är en förutsättning för att uppnå betyget Godkänt eller högre. Vid introduktionstillfället presenteras kursens struktur, vi förklarar vad ett medicinhistoriskt perspektiv är för något och varför man ska studera detta. Därpå följer ett antal textseminarier där vi gemensamt diskuterar kurslitteratur och källtexter. Innan seminarierna träffas studenterna i grupper för så kallade ”förseminarier” för att gemensamt förbereda aktuella frågor eller uppgifter till seminarierna. I kursen ingår även ett studiebesök på Medicinhistoriska museet i Uppsala samt en avslutande individuell skrivuppgift.

Dygd – hur man blir en bättre människa

Kursen syftar till att undersöka synen på dygd (och besläktade begrepp som själ, känslor, personlighet och moral). Under större delen av västerlandets historia har värde och moral främst diskuterats i form av dygd och dygder. Begreppet dygd fick minskad betydelse under arton- och nittonhundratalen, men dess användning ökar nu drastiskt igen. Kursen syftar till att ge förståelse för vad dygd har inneburit (och hur det har setts som besläktat med begrepp som själ, känslor och värde), och hur synen på dygd har förändrats genom historien. Vi kommer att försöka besvara frågor som: Vad är dygd, och vilka dygder finns? Hur ser själen ut (dvs hur har man sett på själen och dess delar)? Hur förhåller sig dygd till känslor och tänkande? Hur föränderlig har synen på dygd och de specifika dygderna varit? Hur förhåller sig dygd till moral?