Idéhistoria A
Idéhistoria är studiet av hur människor har sökt kunskap, agerat, skapat mening åt, och försökt förändra sin tillvaro under mer än tvåtusen år. Här varvas breda studier av hur naturen, samhället och människan har uppfattats från antiken fram till vår egen tid med mer tematiska fördjupningar. Dessa problematiserar sådant som hälsa, värdighet, mikro- och makrokosmos, revolutioner, uppfostran, övervakning, eller den moderna erfarenheten.
Kursen handlar om det förflutna, men ger också nya sätt att förstå vår egen samtid. Genom att granska historiskt viktiga miljöer, kontroverser, begrepp och problem får du syn på sådant som vi idag tar för givet, men också sådant som för oss kan framstå som främmande, märkligt eller rentav skrämmande.
Studenter beskriver ofta A-kursen i idéhistoria som allmänbildande då den är ämnesöverskridande och tar ett brett grepp om samhällsvetenskapernas, naturvetenskapernas, medicinens, och kulturvetenskapernas historia och bildar en vid ram inom vilken det är möjligt att förstå mer specialiserade utbildningar.
Kursen utgår från de stora frågor som har ställts och besvarats under århundradena. Hur har människor förklarat världen och sig själva? Varför rör sig himlakropparna och vad är materien? Vilken är människans plats i relation till Gud och natur? Vad är ett gott liv? Vad är tid? Blir tillvaron bättre eller sämre? Vilka mål och övertygelser har format samhället? Hur kan det förändras? Hur når vi sanning? Vad skiljer män från kvinnor? Vad innebär det att vara fri? Svaren på sådana frågor förändras under historien och kan studeras via högljudda resonemang och tysta överenskommelser, delade föreställningar, och praktiska sätt att ordna tillvaron.
Under kursen läser vi tillsammans historiska källtexter, analyser och översiktslitteratur, och övar på att tolka och undersöka historiska problem. Undervisningen varvar föreläsningar och lektioner i helgrupp med seminariediskussioner i mindre grupper och du erbjuds kontinuerlig handledning i akademiskt skrivande.
A-kursens uppläggning
A-kursen är i huvudsak kronologiskt upplagd och består av fem moment:
- Arvet. 5 hp
- Reformationer och expansioner. 7,5 hp
- Tematisk fördjupning. 5 hp
- Moderniteten. 7,5 hp
- Makt och frigörelse. 5 hp
Undervisning
Undervisningen består av föreläsningar som behandlar större historiska sammanhang, samt seminarier och lektioner där källtexter och andra material diskuteras.
Undervisningen omfattar i genomsnitt 6-7 timmar i veckan. Studenternas inlärning bygger således i hög grad på självstudier.
För en mer konkret bild av uppläggningen, se sidan Terminens kurser.
Examination
Kursen examineras genom salskrivning, aktivt deltagande i seminarier och lektioner, PM-skrivande samt författande av en längre essä.
- Salskrivningen omfattar ett antal kortare eller längre frågor och är en test av att inläsning av kurslitteraturen gjorts.
- PM gäller uppgifter/frågor rörande varje läst källtext. Den har det dubbla syftet att fördjupa kunskapen om en viss författare, en epok eller ett historiskt verk, och att träna skriv- och analysförmågan.
- Uppsatsen är en längre sammanhållen analys av ett idéhistoriskt tema av relevans för nyare tidens idéhistoria.
Betyg sätts på de enskilda momenten, liksom på hela A-kursen, enligt en tregradig skala: underkänd (U) – godkänd (G) – väl godkänd (VG).
Mål för A-kursen
Efter godkänd kurs ska studenten kunna
- redogöra för de viktigaste idéhistoriska epokerna, tankeströmningar samt företrädare för dessa från antiken till vår tid.
- göra basala historiska tolkningar av källtexter från antiken till vår egen tid.
- på ett basalt sätt historisera idéer och tänkesätt genom att tolka dem i sina intellektuella, institutionella och samhälleliga kontexter.
- redogöra för och kritiskt diskutera basala idéhistoriska tolkningar.
- uppvisa grundläggande analytisk och kommunikativ förmåga i både tal och skrift.
