B-temakurser

Vilka B-temakurser som ges varierar mellan olika terminer.

HT 2018

Vetenskapliga kunskapskulturer

I kursen studeras hur nya forskningsfält etableras och hur nya vetenskapliga teorier och världsbilder växer fram, liksom även de processer som leder till att kunskapsområden diskrediteras och börjar betraktas som otillförlitliga, felaktiga eller ”flum”. I kursen närstuderas ett antal vetenskapliga kunskapskulturer under perioden 1500-2000: Vad var man ute efter? Vad var viktigt? Vem vände man sig emot? Hur fick forskningen spridning, och varför? Bl. a. studeras naturalhistoria i 1600-talets europeiska kolonier, 1700-talets kemi i relation till alkemin, fysik under 1800-talet och samtida botanik.

Modern medicinhistoria

I kursen studeras kulturella och ideologiska aspekter av det breda fält som i dag kallas medicinhistoria, och därtill knutna teman. Gränsdragningar mellan friskt och sjukt, diagnosers funktion och makt, sjukdomsbilders konstruktion och föränderlighet, medicinska förklaringsmodeller och teorier, samt relationer mellan kultur och sjukdom är några av de teman kursen fördjupar. Kursen ger också en orientering kring teoretiska perspektiv inom det medicinhistoriska fältet. Fokus ligger på modern tid, det vill säga cirka 1700 fram till samtiden.

Dygd: Hur man blir en bättre människa

Kursen syftar till att undersöka synen på dygd (och besläktade begrepp som själ, känslor, personlighet och moral). Under större delen av västerlandets historia har värde och moral främst diskuterats i form av dygd och dygder. Begreppet dygd fick minskad betydelse under arton- och nittonhundratalen, men dess användning ökar nu drastiskt igen. Kursen syftar till att ge förståelse för vad dygd har inneburit (och hur det har setts som besläktat med begrepp som själ, känslor och värde), och hur synen på dygd har förändrats genom historien. Vi kommer att försöka besvara frågor som: Vad är dygd, och vilka dygder finns? Hur ser själen ut (dvs hur har man sett på själen och dess delar)? Hur förhåller sig dygd till känslor och tänkande? Hur föränderlig har synen på dygd och de specifika dygderna varit? Hur förhåller sig dygd till moral?

HT 2017

Dygd: Hur man blir en bättre människa

Kursen syftar till att undersöka synen på dygd (och besläktade begrepp som själ, känslor, personlighet och moral). Under större delen av västerlandets historia har värde och moral främst diskuterats i form av dygd och dygder. Begreppet dygd fick minskad betydelse under arton- och nittonhundratalen, men dess användning ökar nu drastiskt igen. Kursen syftar till att ge förståelse för vad dygd har inneburit (och hur det har setts som besläktat med begrepp som själ, känslor och värde), och hur synen på dygd har förändrats genom historien. Vi kommer att försöka besvara frågor som: Vad är dygd, och vilka dygder finns? Hur ser själen ut (dvs hur har man sett på själen och dess delar)? Hur förhåller sig dygd till känslor och tänkande? Hur föränderlig har synen på dygd och de specifika dygderna varit? Hur förhåller sig dygd till moral?

Modern medicinhistoria

I kursen studeras kulturella och ideologiska aspekter av det breda fält som i dag kallas medicinhistoria, och därtill knutna teman. Gränsdragningar mellan friskt och sjukt, diagnosers funktion och makt, sjukdomsbilders konstruktion och föränderlighet, medicinska förklaringsmodeller och teorier, samt relationer mellan kultur och sjukdom är några av de teman kursen fördjupar. Kursen ger också en orientering kring teoretiska perspektiv inom det medicinhistoriska fältet. Fokus ligger på modern tid, det vill säga cirka 1700 fram till samtiden.

Vetenskapliga kunskapskulturer

I kursen studeras hur nya forskningsfält etableras och hur nya vetenskapliga teorier och världsbilder växer fram, liksom även de processer som leder till att kunskapsområden diskrediteras och börjar betraktas som otillförlitliga, felaktiga eller ”flum”. I kursen närstuderas ett antal vetenskapliga kunskapskulturer under perioden 1500-2000: Vad var man ute efter? Vad var viktigt? Vem vände man sig emot? Hur fick forskningen spridning, och varför? Bl. a. studeras naturalhistoria i 1600-talets europeiska kolonier, 1700-talets kemi i relation till alkemin, fysik under 1800-talet och samtida botanik.

VT 2017

Vetenskapliga kunskapskulturer

I kursen studeras hur nya forskningsfält etableras och hur nya vetenskapliga teorier och världsbilder växer fram, liksom även de processer som leder till att kunskapsområden diskrediteras och börjar betraktas som otillförlitliga, felaktiga eller ”flum”. I kursen närstuderas ett antal vetenskapliga kunskapskulturer under perioden 1500-2000: Vad var man ute efter? Vad var viktigt? Vem vände man sig emot? Hur fick forskningen spridning, och varför? Bl. a. studeras naturalhistoria i 1600-talets europeiska kolonier, 1700-talets kemi i relation till alkemin, fysik under 1800-talet och samtida botanik.

Kartläggning av artonhundratalets tänkande

Artonhundratalet var en oerhört intellektuellt rik period. Kursen ger en översikt över vetenskapligt och filosofiskt tänkande i Europa under perioden, med särskilt tyngdpunkt på att identifiera de viktigaste och mest inflytelserika tänkarna, traditionerna och skolorna, och deras förhållande till varandra. Översikten kombineras med fördjupningar inom vissa teman och områden, som exempelvis inom naturvetenskap och filosofiskt/politiskt tänkande.

Modern medicinhistoria

I kursen studeras kulturella och ideologiska aspekter av det breda fält som i dag kallas medicinhistoria, och därtill knutna teman. Gränsdragningar mellan friskt och sjukt, diagnosers funktion och makt, sjukdomsbilders konstruktion och föränderlighet, medicinska förklaringsmodeller och teorier, samt relationer mellan kultur och sjukdom är några av de teman kursen fördjupar. Kursen ger också en orientering kring teoretiska perspektiv inom det medicinhistoriska fältet. Fokus ligger på modern tid, det vill säga cirka 1700 fram till samtiden.