Utomordentliga kroppar i naturens utkant
Project information only available in Swedish. English to come.
Utomordentliga kroppar i naturens utkant: monster i svensk naturalhistoria, 1630-1830
Projektbeskrivning
I projektet studeras kroppar och ting från naturens yttersta periferi. Syftet är att granska vad svenska naturalhistoriker mellan 1630 och 1830 kallade för ofärdigt, oskapligt, vidunderligt och oformligt men också undervärt och utomordentligt. Detta för att hitta en väg in i avvikelsernas historia och bidra med nya perspektiv på seendets och det extraordinäras värde i övergången mellan tidigmodernt och modernt. I förgrunden står några av den svenska lärdomshistoriens mest kända gestalter, som Carl von Linné och Johannes Schefferus, men också en rad idag bortglömda fysiker, naturaliesamlare, läkare, bibliotekarier, kyrkoherdar, etnografer och embryologer. Studiens egentliga nav är dock de njurstenar, trebenta kycklingar, exotiska kameleonter, undransvärda sjömänniskor och sammanvuxna tvillingar som beundrades, samlades, ordnades och sjukdomsförklarades av naturkunniga under perioden. Vad fanns i naturens utkant, vad var det värt, och hur ur har begreppet monster använts av svenska naturalhistoriker?
Johannes Schefferus och Julius Obsequens' De Prodigiis
Det häpnadsväckande, ojämförliga och utomordentliga störde inte Johannes Schefferus världsbild. Tvärtom kunde det prodigiösa vara värt att betrakta och minnas eftersom det erbjöd en väg till sådant som var gott, lovvärt och gudfruktigt. 1679 gav Schefferus ut den romerska författaren Julius Obsequens' De Prodigiis, en avhandling om hermafroditer, tvehövdade barn, artöverskridande varelser, kometer och andra himmelska fenomen. Här till vänster visas det graverade titelbladet i en ocensurerad version.
About the Project
Project Duration
(2007-2012) Book to be published
Funding
The Swedish Foundation for the Humanities and Social Sciences, The Royal Swedish Academy of Letters, History and Antiquities, and Uppsala University Library
Maja Bondestam (Project Leader)