Kön- och genusperspektiv som mått på forskningskvalitén i projektansökningar

Johan Söderberg (Göteborgs universitet) presenterar resultat från RJ-projektet Köns- och genusperspektiv som indikatorer på kvalitet inom humaniora, samhälls‐ och utbildningsvetenskap.

I forskningspropositionen Kunskap i samverkan från år 2016 föreslog den dåvarande socialdemokratiska regeringen att forskningsråden skulle åläggas att inkludera kön- och genusperspektiv som en bedömningsgrund. Policyn innebär en utvidgning av de jämställdhetspolitiska målen, från politisk styrning av rekryteringar och meritvägar ("fix the women") till styrning av kunskapsinnehållet ("fix the knowledge"). En feministisk kritik av den förespeglade neutraliteten hos vetenskapliga meritbedömningar och objektivitetsideal beredde väg för policyförslaget. Av vetenskapsteoretiskt intresse är att målet "jämställdhet", vilket brukar betraktas som ett utom-vetenskapligt eller kontextuellt värde, definieras om på den politiska nivån till ett inom-vetenskapligt eller kognitivt värde. Förespråkare förutspådde att initiativet skulle leda till metodologiskt nyskapande och mer innovation, medan kritikerna varnade för ökad politisk styrning av forskningens innehåll. Genom att analysera ansökningar och yttranden under de första tre åren som FORTE och VR tillämpade det nya kvalitetsmåttet utreder jag i vilken mån som dessa förhoppningar eller farhågor infriades.

Seminariet hålls på svenska.