Forskningsprojekt

Forskningsprojekt med anknytning till HERO.

Academic collegiality: An international comparative project

The higher education and research system is both accommodating and reproducing a continuous dilemma. On the one hand, following Humboldtian ideals, research and higher education is expected to be run by autonomous interrelated academic communities. This is often described as collegial governance. On the other hand, research and higher education is an instrument for the fulfillment of certain goals external to the academic community. Governance and control are then tailored as means to fulfill these. In practice those forms of governance tend to be formed in line with bureaucratic or enterprise models. As a consequence of this continuous dilemma, universities and higher education and system or which they are a part, become meeting points for various governance models. Different ways of governing express different aims of higher education and research and hence different views on what is to be governed, by whom and with what means.

Universities are among the oldest and most sustainable institutions on earth. At the same time, throughout centuries and decades academic systems over the world have experienced recurrent transformations in the way they are governed. These transformations follow societal and political changes, waves of organizational reforms and the erosion of faculty authority. Research on such governance transformations have shown how higher education and research have been subject to rationalization and organizing according to widely spread bureaucratic and enterprise (often also termed as managerial) ideas and ideals. These reforms do not seem to have followed a grand plan but have been introduced piece by piece and they have only partly been tied to changed missions, tasks and roles of research and higher education. Even so, it is clear that changed modes of governance have both been pushed by and led to changes in the missions, roles and tasks of higher education and research. Means of governance change both what is to be governed and by whom.

Studies of individual universities, national university systems and international comparisons have documented and analyzed changes of governance, what drives them and with what consequences. As is the case more generally for studies of changed and reformed governance, we would argue, they focus more on what is new than on what is left behind, dissolved or teared down. Previous and challenged modes of governing are likely to be taken for granted, or referred to as something well known. It may even be the case that the lack of clarifications and analysis of those forms of governance that are being challenged make them less likely to sustain.

Recent changes of university systems, debates on academic freedom, and changing roles of knowledge in society all point to questions regarding how higher education and research should be governed and what role scientists and faculty have. Rationalizations of systems of higher education and research have gone hand in hand with an erosion of faculty authority and challenged academic collegiality. But what is academic collegiality, how can it work in practice, what role do they presuppose for academic faculty in processes of governance and what are the conditions for collegiality to work? We see a need for a more conceptually precise discussion on what academic collegiality is, how it is practiced, how collegial forms of governance may be supported or challenged by other forms of governance and, finally, why collegial governance of higher education and research is important.

The study compares understandings of academic collegiality and collegial procedures across the world. With this study we strive to get insights into procedures that result from the encounter between diverse modes of governing. We conceive of collegiality as an essentially contested concept and already a quick review of what is happening across the world shows that challenges as well as understandings, procedures, context and governance mix vary across the globe. To situate academic collegiality in such diverse setting, to capture the contestations and to develop answers to the questions posed above the project is set up as a thematic comparative project where different study objects are in focus for each empirical study while comparations are done in a continuous dialogue across settings.

The project is led by Kerstin Sahlin, Uppsala university and Ulla Eriksson-Zetterquist, University of Gothenburg.

The international partners are: Francisco Ramirez, Stanford University and Seungah Lee, New York University ; Nico Cloete and Francois Van Schalkwyk, Stellenboch University; Rick Delbridge, University of Cardiff, Paolo Quattrone, University of Manchester and Jakov Jandric, University of Edinburgh; Michael Lounsbury and Logan Crace, University of Alberta and Joel Gehamn The George Washington University; Jean-Louis Denis, University of Montreal and Nancy Côté, Université Laval; Gili Drori, The Hebrew University of Jerusalem and Ravit Mizrahi-Shtelman, Kibbutzin College; Hokyu Hwang, University of New South Wales; Georg Krücken, University of Kassel and Anna Kosmützky, University of Kassel; Simon Marginson, Oxford University; Christine Musselin and Audrey Harroche, Science Po; Pedro Pineda, University of Bath; Paolo Quattrone, University of Manchester; Peter Walgenbach, Friedrich Schiller University of Jena; Wen Wen, Tsinghua University; and Yong Suk Yang, Yonsei University.

Hampus Östh Gustafsson, Johan Boberg, Tina Hedmo and Caroline Waks from Uppsala University also participate in this study.

The project is partly funded by Vetenskapsrådet and by Handelsbankens forskningsstiftelser

Svensk högre utbildning: Finansiering, organisering, rekrytering, utfall, 1950-2020 (SHEFOE)

Trots att det råder konsensus om att högre utbildning och forskning är fundamentala pelare för kunskapssamhället, finns ännu stora luckor i vår förståelse för grundläggande demografiska, sociala, ekonomiska och organisationsmässiga villkor som påverkat och påverkar svensk högre utbildnings utveckling över tid.

För att fylla dessa luckor anlägger detta mångdisciplinära projekt ett historiskt perspektiv, och analyserar de huvudsakliga förändringarna av den högre utbildningen mellan 1950-2020. Projektet följer förändringar inom olika ämnesområden (samhällsvetenskaperna, naturvetenskaperna, humanvetenskaperna osv.) och på olika nivåer (grundläggande, avancerad och forskarutbildningsnivå). Det är uppdelat i fyra delstudier som berör fyra grundläggande dimensioner i den högre utbildningen: dess organisation, finansiella villkor, rekryteringsmönster och utfall i relation till arbetsmarknaden. För detta ändamål används statistiska data över studenter och undervisande personal, kombinerat med intervjuer, arkivmaterial och policydokument.

Projektet samlar forskare från fyra olika forskningsmiljöer: Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (SEC)​ knuten till Uppsala Universitet, Forum för professionsforskning ​(FPF) knutet till Linnéuniversitetet, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE), samt Nordisk institutt for studier av innovasjon, forskning og utdanning (NIFU) i Oslo, och samarbetar med The European research program INTERnational COoperation in the SSH: Comparative Socio-Historical Perspectives and Future Possibilities (INTERCO-SSH).

Vetenskapsrådet finansierar projektet, som löper från januari 2017 till december 2020.

Mer information finns här.

Organisationens Heliga Treenighet: Förändrad administration i moderna universitet

Syftet med studien är att undersöka förändringar i administrationens betydelse och funktion i moderna organisationer. Vi föreslår att administrativ verksamhet idag inte bara utgör en stödjande funktion många organisationer, utan att administrativ verksamhet har långtgående påverkan på såväl ledningsfunktioner och styrning, som på organisationers kärnverksamhet. Vi föreslår därför att synen på den ”heliga treenigheten” – styrning, kärnverksamhet, och stödsystem – öppnar för möjligheten att administration kan vara del av samtliga tre delar, och att triaden istället ses som dynamisk och föränderlig. Att utröna när administration är del av styrning, eller del av kärnverksamheten, eller helt enkelt ett stödsystem, är en viktig fråga för att förstå administrationens roll och funktion. Våra empiriska studier är ämnade att bidra till en sådan diskussion, med målet att öka förståelsen för pågående förändringar i styrning och organisering av offentlig sektor i Sverige.

Bakgrunden till intresset för administration är studier av offentlig sektor i Sverige som noterat att administrationen tycks öka: nya administrativa tjänster skapas, nya administratörer anställs, och nya rutiner och principer kräver mer resurser till administrativ verksamhet. Emellanåt hörs argumentet att administration har blivit så viktigt att kärnverksamheten trängs undan. Förutom konsekvenser för enskilda professionella har en sådan situation en tydlig kostnadsaspekt: hur mycket får administration kosta? Svaret beror givetvis på uppfattningen om vilken nytta, eller roll, administrationen har i relation till organisationens andra verksamheter, och för möjligheten att styra och leda denna verksamhet. Administration som stödsystem kan bara värderas i relation till övrig verksamhet.

I detta projekt undersöker vi omfattningen av den nya administrationen, men också innehållet i den och dess relation till andra delar av verksamheten. Hur ser den nya administrationen ut, och i vilken utsträckning har den ökat och ändrat form över tid? Vilken roll har administration i relation till kärnverksamhet respektive till styrning av organisationens verksamhet? Våra empiriska studier kommer att undersöka utvecklingen och innehållet i administrativa praktiker på svenska universitet från 1992 fram till idag.

Vi bygger vår studie i två steg. I delstudie ett studerar vi utvecklingen av administration vid tio svenska universitet, där data samlas in genom universitetskataloger, arkivmaterial och intervjuer. Här skapar vi en strukturell bild av förändringen av administrationen, med särskilt fokus på administrativa positioner och strukturer i nära relation till universitetens ledningar. Delvis som svar på ökade krav på organisationen utifrån skapas nya expertfunktioner för uppgifter såsom ekonomistyrning, kvalitetskontroll och kommunikation inom universiteten. Vi undersöker tillkomsten och organiseringen av sådana nya administrativa positioner vid universiteten och hur de förändrats över tid.

I ett andra steg studerar vi administration i praktiken, genom ett antal fallstudier av några utvalda expertfunktioner från föregående steg. Här undersöker vi vad dessa administrativa roller innebär, vilken typ av information som dessa experter upprättar om verksamheten, och på vilket sätt denna information blir del i att omformulera universitetens kärnverksamhet och/eller del i styrning. Fallstudierna består av såväl ”skuggning” av ett urval av de expertroller vi identifierat, som ett 30-tal intervjuer med dessa experter, med universitetsledningar, och med medlemmar av den akademiska professionen.

Vi föreslår att utbyggnaden av administrativa positioner och funktioner förändrar dessa organisationer inifrån, genom att påverka såväl styrningen som kärnverksamhetens utformning och genomförande. De förändringar vi ser av administrationen inom offentlig sektor kommer delvis från en önskan att skydda organisationerna från ökade krav från omvärlden, men vi argumenterar samtidigt för att detta riskera att hota organisationen inifrån: att inte bara utgöra en stödfunktion utan också både påverka och förändra kärnverksamhetens och ledningens praktik och idéer. Teoretiskt driver vi idén om förändrade relationer mellan organisationers tre delar: mellan styrning, kärnverksamhet och stödfunktioner, och vi utforskar idéer om hur och när administrativ verksamhet
kan såväl koppla ihop som bidra till särkoppling mellan organisationens olika delar.

Projektet finansieras av Vetenskapsrådet och leds av Linda Wedlin. Medverkar gör även Lars Engwall och Signe Jernberg.

Senast uppdaterad: 2023-01-30