Vetenskapshistoria
Under de senaste årtiondena har vetenskapshistoria varit ett dynamiskt område som skapat åtskillig debatt. Den vetenskapshistoriska forskningen vid institutionen behandlar de tidigmoderna och moderna perioderna. Pågående forskning inkluderar projekt om 1700-talets naturvetenskap, om vetenskaplig publicering decennierna kring 1800, och om vetenskap och politik under 1900-talet. Denna forskning fokuserar i vissa fall på analyser av komplexa tekniska och teoretiska frågor, ibland i mycket praktisk mening. Men den har också en innehållsmässig bredd som inkluderar politiska, sociala och allmänkulturella frågor. Det finns inte en tydlig skiljelinje mellan den vetenskapshistoriska forskningen och andra områden. Gränsen mot medicinhistoria är ibland obefintlig genom att båda behandlar exempelvis biomedicinens utveckling. På samma sätt är den forskning som fokuserar på samhällsvetenskapliga eller humanvetenskapliga verksamheter också vetenskapshistoriska.
Aktuell forskning inom vetenskapshistoria
- Afrikas vita fläckar: Hur upplysningens geografer rensade kartan
- Collecting Humanity: Prehistory, Race, and Instructions for "Scientific" Travel, 1750–1850
- Den tidigmoderna bergsvetenskapens geografier: En digital historia över Bergskollegiums utländska studieresor, 1691–1826
- Early Citizen Science: How the Public Used Linnaean Instructions to Collect the World, c. 1750–1850
- The Family Tree: A History of Scientific Imagination
- Förändrade klimathistorier: Institutionaliseringen av svensk transnationell klimatkunskap, 1950–2000
- Merchants of Enlightenment: Making Knowledge Move between England and Sweden, 1700–1772
- Nordic Naturalists as Fashionistas: Interpreting Taste and Substituting Global Goods with Local in the Long 18th Century
- Proveniens i 1800-talets Europa: Forskningspraktik och begrepp
- The Scientific Conference: A Social, Cultural, and Political History
- Self-Knowledge and the Emergence of Modern Objectivity