Vetenskapshistoria

Under de senaste årtiondena har vetenskapshistoria varit ett dynamiskt område som skapat åtskillig debatt. Området har haft en central ställning vid institutionen genom den särskilda avdelning för naturvetenskapernas historia som skapades i början av 1980-talet. Den vetenskapshistoriska forskningen vid institutionen behandlar de tidigmoderna och moderna perioderna. Pågående forskning inkluderar projekt om 1700-talets naturvetenskap, om vetenskaplig publicering decennierna kring 1800, och om vetenskap och politik under 1900-talet. Denna forskning fokuserar i vissa fall på analyser av komplexa tekniska och teoretiska frågor, ibland i mycket praktisk mening (rekonstruktion av experiment eller kemiska produktionsprocesser). Men den har också en innehållsmässig bredd som inkluderar politiska, sociala och allmänkulturella frågor. Det finns inte en tydlig skiljelinje mellan den vetenskapshistoriska forskningen och andra områden. Gränsen mot medicinhistoria är ibland obefintlig genom att båda behandlar exempelvis biomedicinens utveckling. På samma sätt kan den forskning som fokuserar på samhällsvetenskapliga eller humanvetenskapliga frågor också ses som vetenskapshistoriska. Vetenskaps- och utbildningshistoria är intimt förknippade med varandra. Dessa överkopplingar finns inte bara i princip. De spelar en central roll i den vetenskapliga miljön vilket märks både i pågående och planerade forskningsprojekt samt i grundutbildningen.