Intellektuell historia
Intellektuell historia är ett område som internationellt sett fått förnyad styrka under de senaste decennierna. Det är ett de mer livaktiga forskningsfälten med nya tidskrifter och förnyat intresse bland historiker, teologer och filosofer generellt. Vid institutionen finns sedan länge forskning inom områden som hör till intellektuell historia. Forskningsinriktningens tyngpunkt ligger på modern intellektuell historia från 1700-talet till idag, men det finns också ett särskilt intresse för antik idéhistoria. Metodologiskt använder forskningen etablerade perspektiv som begreppshistoria och Cambridgeskolans metod, men här finns också ett aktivt intresse för nutida historieteoretiska och historiografiska frågor inklusive frågor om kanonbildning. Forskningen riktas mot allmän västerländsk idéhistoria mer än nationell historia. Särskilt starka är vi på 1800-talets idéhistoria och historietänkandets historia. Gränserna mellan området och t.ex. kultur- och mediehistoria och utbildningshistoria är flytande liksom till olika delar av vetenskapshistoria.

Pågående forskning i Intellektuell historia
- Benjamin Höijers latinska texter
- Collecting Humanity: Prehistory, Race and Instructions for "Scientific" Travel, 1750-1850
- Ett exempel för alla tider? Historieteorin i samtida ekonomiskt tänkande.
- Historia och identitet
- Internationella idéer inom UNESCO: Digitala metoder för en global begreppshistoria
- Kulturen i den internationella världsordningen: kulturella fördrag och uppkomsten av ett globalt kulturbegrepp, 1919-1972
- Politisk representation av framtida generationer: hållbarhet och det politiska språket, Frankrike 1780-1850
- Self-knowledge and the Emergence of Modern Objectivity