Intellektuell historia
Intellektuell historia är ett område som internationellt sett fått förnyad styrka under de senaste decennierna. Det är ett de mer livaktiga forskningsfälten med nya tidskrifter och förnyat intresse bland historiker, teologer och filosofer generellt. Vid institutionen finns sedan länge forskning inom områden som hör till intellektuell historia. Forskningsinriktningens tyngpunkt ligger på modern intellektuell historia från 1700-talet till idag. Metodologiskt använder forskningen etablerade perspektiv som begreppshistoria och Cambridgeskolans metod, men här finns också ett aktivt intresse för nutida historieteoretiska och historiografiska frågor, inklusive frågor om kanonbildning. Forskningen riktas mot västerländsk idéhistoria med globalhistoriska perspektiv, snarare än mot nationell historia.
Aktuell forskning inom intellektuell historia
- Collecting Humanity: Prehistory, Race, and Instructions for "Scientific" Travel, 1750–1850
- En historia över den ekologiska ekonomin som politiskt tänkande, 1980–2000
- The Family Tree: A History of Scientific Imagination
- Internationella idéer inom UNESCO: Digitala metoder för en global begreppshistoria
- Kulturen i den internationella världsordningen: Kulturella fördrag och uppkomsten av ett globalt kulturbegrepp, 1919–1972
- Proveniens i 1800-talets Europa: Forskningspraktik och begrepp
- Self-Erasure and Practices of Motivated Forgetting in Nineteenth-Century Britain
- Self-Knowledge and the Emergence of Modern Objectivity
- A Slow Form of Governance? Collegial Organization, Temporal Synchronization, and University Reforms in Sweden, c. 1850–1920