“Medical Humanities in the Nordics” – Special Issue Call for Articles

Utifrån ett ökande intresse för medicinsk humaniora i Norden, välkomnar vi artikelförslag till en special issue i Journal of Medical Humanities med rubriken ”Medical Humanities in the Nordics”. 

Under senare år har vi sett ett växande intresse för medicinsk humaniora i de nordiska länderna. Forskare och utbildare använder etiketten för att beskriva befintliga akademiska områden i skärningspunkterna mellan hälsa, kultur och samhälle, för nya initiativ som kombinerar olika discipliner som engagerar sig i medicin från en teoretisk och sociokulturell synvinkel, och för att bygga nya samarbeten med kollegor inom de medicinska vetenskaperna. Beteckningen "Medical Humanities" har visat sig vara användbar för att kommunicera till finansiärer, universitetsstyrelser och över fakulteter potentialen i sådant tvärvetenskapligt arbete. 

Den internationella vetenskapliga litteraturen inom medicinsk humaniora har varit ovärderlig i denna process. Tillvägagångssätt och begrepp som sträcker sig från narrativ till ”enganglement” har letat sig in i nordiska forskares analyser (Guntram 2021; Wistrand 2022; Skiveren 2022; Ahlsen et al. 2018; Valtonen 2021; Hansson och Irwin 2020), och pedagogiska modeller och litteratur har importeras till kursplaner för läkarstudenter och andra angränsande utbildningsprogram (Bernhardsson 2020; Bernhardsson och Hansson 2016). Engagemanget i det internationella forskarsamhället har inte varit passivt: bidrag från nordiska forskare har nyligen haft betydande genomslag i den internationella litteraturen (Kristeva et al. 2018; Lie och Greene 2020; Engebretsen, Fraas Henrichsen och Ødemark 2020). Men, i takt med att fältet mognar blir vissa sprickor mellan fältet medicinsk humaniora och den nordiska miljön allt tydligare. Genom sitt ursprung i den angloamerikanska världen är många av fältets grundläggande perspektiv, analyser och begrepp färgade av de sjukvårdssystem, hälsoutmaningar och sociala strukturer som kännetecknar de nordamerikanska och brittiska sjukvårdssystemen och samhällena. Dessa är till exempel rasmässiga orättvisor inskrivna av global kolonialism och slaveri, den hårda ekonomiska realiteten i ett sjukvårdssystem präglat av fri marknad, och betydande socioekonomiska ojämlikheter.

I de nordiska länderna etablerades olika versioner av ett skattebaserat system för alla typer av sjukvård kring mitten av 1900-talet. Samtidigt blev Norden världsledande inom jämställda inkomster och levnadsstandard, banade väg för jämställdhetspolitik, och rankades högt vad gäller viktiga hälsoindikatorer som låg spädbarnsdödlighet och lång förväntad livslängd. Därför kan man förledas att tro att många av de viktiga frågorna för aktuell forskning riktad mot intersektionella maktskillnader, hypermedikalisering och dysergier mellan fattigdom, marginalisering och dålig hälsa skulle vara mindre relevanta i Norden. Det råder dock ingen brist på ojämlikheter och diskrimineringsfaktorer relaterade till exempelvis kön, ras eller etnicitet, funktion, ekonomi eller klass i de nordiska välfärdsstaterna, såväl historiskt som i nutid, men deras dynamik kan inte förstås på djupet med samma verktyg och typer av frågor som används inom området för närvarande. Till exempel fungerar medikalisering och ojämlikheter i hälso- och sjukvården annorlunda i en offentligt driven och finansierad kontext än på en medicinsk marknadsplats. Kritiska analyser av omvårdnad och kön blir fundamentalt annorlunda i ett land där gratis barnomsorg och professionell, skattefinansierad äldreomsorg är normen. Begrepp som används i studier av rasism och ojämlikhet måste anpassas till en demografisk struktur och historia där flera av de rasifierade grupperna ofta förstås som "vita" i en angloamerikansk kontext.

Vi välkomnar artikelförslag till denna special issue av Journal of Medical Humanities på ämnet Medical Humanities in the Nordics. Författare uppmanas skicka in abstracts på 300-500 ord för följande artikeltyper:

• Vetenskapliga artiklar som presenterar originalforskning inom medicinsk humaniora från Norden och engagerar sig i ett eller flera av de teman som anges ovan;
• Kritiska reviewessäer som presenterar ny forskning inom medicinsk humaniora från Norden för en bredare internationell publik;
• pedagogiska forskningsartiklar om utbildning inom medicinsk humaniora i Norden;
• kreativa bidrag med relevans för temat.

Mer information om artikeltyperna finns på tidskriftens hemsida.

Sammandrag ska lämnas in till redaktörerna (se kontaktuppgifter nedan) senast den 15 december 2023. Redaktionen kommer att skicka inbjudningar för fullständiga bidrag senast den 15 januari 2024. Deadline för fullständiga artiklar av manuskript är den 15 juni 2024.

De fullständiga manuskripten kommer att genomgå peer review.

För mer information och abstract, kontakta redaktörerna för special issuen:
Ylva Söderfeldt (docent i vetenskaps- och idéhistoria, föreståndare för Centrum för medicinsk humaniora, Uppsala universitet), Kristofer Hansson (docent i etnologi, institutionen för socialt arbete, Malmö universitet), och Maja Bodin (biträdande lektor i omvårdnad, Karlstads universitet).