Att välja sin förlossning

Hur medicinska och kulturella diskurser om vaginala förlossningar och kejsarsnitt formar gravidas kunskap om och planer för förlossningssituationen

Projektbeskrivning

Trots att andelen allvarliga bristningsskador minskat är förekomsten av förlossningsskador hög i Sverige, högre än OECD-genomsnittet (OECD 2015). Det har nyligen konstaterats att det behövs mer kunskap för att kvinnors förlossningsskador ska kunna förebyggas, diagnostiseras och behandlas effektivare (SBU 2021). Dessutom finns det knapphändigt med forskning om hur förlossningsskador upplevs av dem som drabbas. Hur påverkas beslut om eventuella framtida graviditeter och förlossningar? Och inte minst, hur skapas bilden av vad som är acceptabla/oacceptabla skador eller konsekvenser vid en förlossning?

Parallellt med ökat fokus på förlossningsvårdens brister, har andelen kvinnor som vill göra kejsarsnitt utan medicinsk indikation ökat. Det finns indikationer på att skälen har förändrats från att handla om förlossningsrädsla och rädsla för att barnet ska skadas, till rädsla för att få förlossningsskador som leder till bristande kroppslig funktion. Detta behöver dock undersökas mer ingående. Dessutom behövs mer forskning om samspelet mellan kvinnor som ska föda barn och hälso- och sjukvården. Hur beskrivs vaginal förlossning kontra kejsarsnitt? Hur påverkar så kallade förlossningskontrakt, som innebär att förlossningsrädda kvinnor uppmanas att påbörja en vaginal förlossning som sedan kan övergå i kejsarsnitt om kvinnan önskar, de valmöjligheter den gravida har?

Det här projektet syftar till att undersöka hur medicinska och kulturella diskurser om förlossningar formas som ett kunskapsfält. Fältet omfattar motstridiga diskurser om kvinnors upplevelser av förlossningsskador och kvinnors önskemål om att föda barn via kejsarsnitt utan att medicinska skäl föreligger. Förlossningen, oavsett hur den går till, är paradoxal genom sin position som såväl privat och offentlig som naturliggjord och medikaliserad. Frågor som utforskas inom ramen för projektet är hur information om de olika sätten att förlösa barn konstrueras och framställs avseende val och risker från vårdgivarnas sida, hur de som väljer/genomgår olika sorters förlossningar upplever vårdgivarnas information, samt sina egna skäl till att välja just det sättet att låta sitt barn förlösas. Projektet leder till en tvärvetenskaplig satsning där genusvetenskapliga, vårdvetenskapliga, etiska och reproduktiva policyperspektiv möts för att analysera diskurser om förlossningar och beslutsfattande om förlossningar.