Institutionen för idé- och lärdomshistoria

Tidigare masterkurser

Temakurser läsåret 2016-2017

Historiska tider – teori och praktik, 7,5 hp (HT16)

Kursen tar sin utgångspunkt i de diskussioner om historia och tid som spelat en central roll i modern historievetenskap. Vi kommer att uppmärksamma hur temporaliteter formulerats – explicit eller implicit – i politiska, vetenskapliga och filosofiska sammanhang. Tillspetsat kan man säga att principiella inlägg och diskussioner kan analyseras som olika sätt att strukturera tid. Till exempel hur man bestämmer relationen förflutet-nutid-framtid: om historien har en riktning, om tiden accelererar, om vi går mot en ljusnande framtid eller hotande undergång. Relationen historia-tid ska tematiseras i två avseenden. Dels ger kursen övning i att analysera temporaliteter som historiskt studieobjekt, exempelvis framstegstänkandet under upplysningen eller moderna debatter om historielöshet. Dels tematiseras modern debatt om hur tid begreppsliggörs eller impliceras i historievetenskap, dvs. självreflexion över historikerpraktiken. Kursen kommer att ta upp både teoretiska texter och historiska fallstudier. Syftet är att träna förmågan att upptäcka och analysera tidsdimensionernas roll i olika typer av framställningar, och på det sättet introducerar kursen såväl potentiella studieobjekt som teoretiska perspektiv inför uppsatsarbetet.

Utbildningshistoria: forskningsproblem och forskningsriktningar,
7,5 hp (VT17)

Kursen ger en avancerad introduktion till forskning om utbildningens historia. Fokus ligger på frågor om utbildning, kunskapsproduktion och kunskapsöverföring med utgångspunkt i olika forskningstraditioner, som kunskapshistoria, vetenskapshistoria, universitetshistoria och mediehistoria. Exempel på teman som behandlas är gränsdragningar mellan discipliner, kunskapsformer och institutioner, relationer mellan forskning, utbildning och populärvetenskap, och sociala och kulturella relationers betydelse för hur kunskap produceras och förmedlas. Kursen syftar till att studenterna ska pröva kursens perspektiv i sina egna undersökningar.

Temakurser läsåret 2015-2016

Medicinhistoria: Teman, perspektiv, traditioner (7,5 hp)

Kursen erbjuder en avancerad introduktion till svensk och internationell medicinhistorisk forskning. Fokus ligger på olika forskningstraditioners sätt att närma sig och studera medicinens historia inklusive socialhistoria, kulturhistoria och materialitetsstudier. Exempel på områden som behandlas från skilda teoretiska perspektiv är medicinens roll i samhället, förhållandet mellan medicin och vetenskap, sjukdoms- och diagnoshistoria samt medicinens materiella och visuella kultur under den moderna tidsperioden. I synnerhet belyses några aktuella teman inom dessa områden såsom medicinens professionalisering, skiftet från medikalisering till biomedikalisering, betydelsen av kön, klass och etnicitet i upplevelser av ohälsa och vård, samt populärkulturella framställningar av medicinska fenomen.

Perspektiv på mediahistoria (7,5 hp)

Kursen ger en grundläggande introduktion till och överblick över det mediehistoriska forskningsfältet så som det har utvecklats från 1960-talet fram till vår egen tid. Fokus ligger på läsning av och diskussion om ett antal centrala forskningsbidrag från olika tidsperioder. Samtidigt ger kursen en ökad förståelse för de skilda områden som gränsar till, befruktas av och i vissa fall kan sägas vara integrerade i det mediehistoriska fältet. Exempel på sådana områden är visual studies, retorik, materiell kultur, diskursanalys, medieestetik. Kursen är i hög grad inriktad på frågor om hur mediehistoriska perspektiv kan tillämpas i arbete med konkreta forskningsuppgifter.

Exempel på tidigare kurser

Kulturteorins grunder (7,5 hp)

Kursen ger en grundläggande introduktion till kulturbegreppens och kulturteorins historia och användning i modern forskning. Fokus ligger på kritisk läsning av en serie avgörande bidrag till kulturteorins utveckling i Europa under 1900-talet, från den tidiga modernitetskritiken och kritiska teorin till senare diskussioner om antropologiska, mediekritiska och postkoloniala kulturbegrepp. Kursen ger även en introduktion till några av de tvärgående och mångvetenskapliga forskningsfält som uppstått i den moderna kulturteorins spår, såsom ny kulturhistoria, visuella kulturstudier, materiell kultur och kulturhistorisk medieforskning.

Unsettled Frontiers: Knowledge and Science in the Long 19th Century (7,5 hp)

Demarcation and boundary-making have emerged as crucial questions for, and have left an indelible mark on, the philosophy and sociology of science. But are frontiers between disciplines, between "science" and "knowledge", or "knowledge" and "ignorance" are as definitively demarcated as philosophers, sociologists or policy planners imply in their theories? Can history shed new light on this question? The historical period, 1770 – 1914, appears to us as a turning point in the historical development of the rise of modern science. In using boundary-making itself as a prism to present the history of science and of its wider relationship with other specialist activities as well as with society in general, this course seeks to historicize boundary making and while at the same time being sensitive to the spatial turn taken by the history of science in the past decades.

Vetenskapliga miljöer: Från lokala till globala

Vetenskapliga miljöer – särskilt framgångsrika sådana – har ofta stått i centrum för den vetenskapshistoriska forskningen. Denna kurs ger en introduktion till studiet av klassiska miljöer för kunskapsproduktion, som laboratoriet. Men den tar också upp vetenskapens olika nätverk, lokala liksom globala, och det vetenskapliga ”fältet” – dvs. forskning som bedrivs på plats i naturen och ofta över stora geografiska avstånd. Exempel hämtas från hela den moderna vetenskapens historia, från 1600-talet till och med 1900-talet.

Nietzsches sena filosofi: ”Omvärdering av alla värden”

Kursen syftar till att ge en fördjupad förståelse av Nietzsches sena filosofi, särskilt hans projekt att omvärdera alla värden, vilket var både ett filosofiskt och ett litterärt projekt. Nietzsche planerade, men avslutade aldrig ett fyrabandsverk med titeln ”Omvärdering av alla värden”, och på kursen reses frågan vad detta projekt bestod i samt vilka dess historiska förutsättningar var.

Kön och emancipation från Wollstonecraft till Butler

Idéer om kön och emancipation har en historia: föreställningar om vad som utgör frigörelse och vad som ger frigörelse har förändrats under de senaste 200 åren och har formulerats i relation till annan samhällsteori. Feministisk teori har dessutom, inte minst under 1800-talet, ofta utvecklats och prövats i skönlitterär form. Teoretiseringen av emancipation har med andra ord både en idéhistoria och en estetisk historia; litterära och retoriska aspekter är centrala för att förstå hur idéer om emancipation tagit form. Särskilt visionära och utopiska texter öppnar för att undersöka vad själva gestaltningen innebär för den politiska teorin.

Relocating Science - Relocating Knowledge

What is it that we call science? What do we want to do in distinguishing it from knowledge? The conventional answer has held mathematics and physics to epitomise modern science, relegating most other subjects and intellectual activities to the domain of knowledge. However, in the past decades, at the same time as they have undermined the traditional understanding of its practice, many scholars have also revisited the content of modern science thereby blurring the traditional frontiers between science and knowledge. Furthermore, they remind us that originally the terms episteme, scientia, scienza, science, Wissenschaft, meant knowledge or skill in general. This course will focus on a historical period from the 18th to the mid-19th centuries of political, cultural and economic transformations on a global scale in which the very boundaries between modern science and knowledge were being delineated, the former denoting a more authoritative form of knowledge, safely demarcated from ordinary knowledge. This linguistic divide is often also mirrored both by a social distinction between those who work with their heads and those who work with their hands and a cultural divide between the scientific“West and the Rest. The age of Enlightenment thus provides a critical period for exploring the fruitful and reciprocal interactions between science and other forms of knowledge. We shall thus examine this cultural process of the creation of these distinctions and its effect on the establishment of the exact sciences, a question of great current importance when the latter are losing their pride of place to other disciplines and this map is again being contested and redrawn.

Michel Foucault

Kursen syftar till att ge en fördjupad förståelse av Michel Foucaults såväl tematiskt som teoretiskt synnerligen inflytelserika forskning. I första hand kommer vi att läsa Foucaults egna undersökningar och tolkningar av dessa arbeten, men kursen inkluderar också exempel på forskningsinriktningar som utvecklats utifrån hans perspektiv liksom kritiska diskussioner om desamma. Kursen har ett särskilt fokus på ett tema som Foucault belyste på flera nya sätt och som fått stort principiellt genomslag: hans analyser av makt.

Science and the Knowing Body: Historical Embodiments of Natural Knowledge, 17th - 20th Century

Science is widely celebrated as the epitome of disembodied knowledge. It is universal, abstract and, above all, disconnected from the burdens of the flesh. It is the ultimate triumph of mind over matter. Meanwhile this notion has been dispelled and claims about the embodiment of scientific knowledge are centre stage in current scientific debates. In this course we want to rethink historians conceptualisations of the emergence and development of modern science by means of tracing the changing historical ... and epistemological role the knowing body of the investigator of nature has played in this process. We will investigate for example, in which way claims about embodiment of knowledge reinforced firstly, a demarcation between science and knowledge, secondly, a social distinction between those who work with their heads and those who work with their hands, and thirdly, a cultural divide between the scientific West and the Rest.