Institutionen för idé- och lärdomshistoria

Masterprogram i humaniora med inriktning på idé- och lärdomshistoria

Master- och magisterutbildning i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet ingår i historisk-filosofiska fakultetens Masterprogram i humaniora. För att vara behörig till detta program med inriktning på idé- och lärdomshistoria krävs en kandidatexamen med minst 60 hp i ämnet. Programmet har två möjliga examina: tvåårig Master (120 hp) respektive ettårig Magister (60 hp).

Inom masterprogrammet blir utbildningen i idé- och lärdomshistoria tydligare forskningsanknuten och integrerad i institutionens vetenskapliga miljö. Masterutbildningen syftar till ämnesfördjupning och utvecklandet av flera avancerade färdigheter. Det handlar bl.a. om generella kompentenser som analytisk förmåga, kritisk reflexion samt att kunna presentera forskningsresultat skriftligt och muntligt. En stor del av utbildningen består av skrivandet av en fördjupad vetenskaplig uppsats (examensarbete) och här betonas forskningsfärdigheter som att kunna självständigt formulera, avgränsa och utföra en mer komplex forskningsuppgift med omfattande material. Masterprogrammet ger behörighet att söka forskarutbildningen, men det finns flera andra möjligheter. Utbildningen förutsättningar för mer avancerade arbetsuppgifter inom flera delar av arbetslivet. Den är t.ex. meriterande för arbete inom många myndigheter och organisationer inom offentlig och privat sektor, som till exempel inom arkiv, bibliotek, förlag, journalistik och kulturarbete.

Behörighet

För behörighet till Masterprogram i humaniora med inriktning på idé- och lärdomshistoria krävs filosofie kandidatexamen med minst 60 hp i idé- och lärdomshistoria, eller med 90 hp historia/ekonomisk historia, eller motsvarande. Behörig är också student med examen från Civilingenjörsprogrammet i system i teknik och samhälle med Uppsats STS idé- och lärdomshistoria. Dessutom krävs kunskaper i svenska och engelska motsvarande vad som krävs för grundläggande behörighet till svensk högskoleutbildning på grundnivå.

Observera att du måste ha tagit ut din kandidatexamen för att vara behörig till masterprogrammet.

Masterprogram i humaniora

Programmet är ett samarbete inom historisk-filosofisk fakultet, och studenter söker detta program med inriktning på ett huvudområde (det vi i vardagslag kallar ämnen). Masterprogram i humaniora kan läsas med inriktning mot följande 14 huvudområden: Antikens kultur- och samhällsliv, Arkeologi, Estetik, Etnologi, Genusvetenskap, Historia, Idé- och lärdomshistoria, Konstvetenskap, Kulturantropologi, Litteraturvetenskap, Musikvetenskap, Praktisk filosofi, Retorik, Teoretisk filosofi.

Masterprogram i humaniora är ett samarbete mellan alla dessa ämnen och det innebär flera fördelar. Det ger en stor bredd och öppnar för många samarbeten mellan olika discipliner. Det möjliggör också ett stort utbud av lärarledda kurser; runt 40-50 varje läsår. På detta vis ges de studerande möjlighet att läsa många kvalificerade kurser inom andra ämnen. För att maximera kombinationsmöjligheterna är alla kurser på 7,5 hp och löper på halvfart under följande perioder:

Period 1: första hälften av HT
Period 2: andra hälften av HT
Period 3: första hälften av VT
Period 4: andra hälften av VT

Läs mer om masterprogrammet inom historisk-filosofisk fakultet.

Idé- och lärdomshistoria: master och magister

Studenter väljer själva om de vill läsa för en tvåårig master eller en ettårig magister. Båda möjligheterna ryms inom samma program och man behöver inte välja inriktning förrän under första terminen. Skillnaden är att master innebär större bredd och mer fördjupning samt möjlighet till praktik (båda ger dock behörighet att söka forskarutbildningen).

Master i idé- och lärdomshistoria består av ett examensarbete och tio kurser. Fyra kurser är obligatoriska och leds av institutionens lärare. Sex kurser är valfria och de kan väljas fritt bland de 40-50 kurser som årligen ges av andra ämnen inom Masterprogram i humaniora. Som valfri kurs kan man också ta kurser som ges vid andra fakulteter i Uppsala eller andra universitet (här krävs dock samråd med kursansvarig). Man kan också ta upp till 25 % av kurserna på grundutbildning (men då får de inte ha ingått i kandidatexamen ). Slutligen kan man ta en eller två kurser som praktik (se nedan).

Magister i idé- och lärdomshistoria består av ett examensarbete och fyra kurser. Två kurser är obligatoriska och leds av institutionens lärare. De övriga kurserna kan väljas bland de 40-50 kurser som årligen ges av andra ämnen inom Masterprogram i humaniora eller kurser vid andra fakulteter eller universitet.

Översikt över upplägget för master- respektive magister

Delkurser

Masterexamen

Magisterexamen

Examensarbete (uppsats)

45 hp

30 hp

Idéhistoriska kurser

30 hp (4x7,5)

15 hp (2 x 7,5)

Valfria kurser

45 hp (6x7,5)

15 hp (2 x 7,5)

Summa

120 hp

60 hp

Examensarbete

Examensarbetet eller uppsatsen spelar en central roll i masterstudierna, oavsett om man siktar på magister eller masterexamen. Såväl de många kurserna som övrig verksamhet syftar till att bidra till utvecklingen av de forsknings- och utredningsfärdigheter som behövs i uppsatsarbetet. Målen med examensarbetet är också ambitiöst formulerade, de studerande skall kunna:

• självständigt formulera en idéhistoriskt relevant problemställning och avgränsa källmaterial, som analyseras och presenteras i en större vetenskaplig uppsats med beaktande av vetenskapliga metoder och krav, och ge ett bidrag till kunskapen inom det aktuella området.
• försvara en egen större vetenskaplig uppsats samt genomföra en analytiskt och metodologiskt avancerad kritisk granskning på en annan större uppsats.

Kurser och undervisning

Samtliga kurser är på 7,5 hp. Undervisningen består till största delen av seminarier och examinationen genom skrivuppgifter. Kurserna på masterutbildningen i idé- och lärdomshistoria är (oavsett om du siktar på en master- eller magisterexamen) av flera olika slag:

Introduktion till master i idé- och lärdomshistoria är en obligatorisk kurs som huvudsakligen är forskningsorienterande och uppsatsförberedande. Syftet är att steg för steg integrera masterstudenterna i institutionens forskningsmiljö. Här diskuteras vetenskapliga kriterier och fallstudier. En viktig del av kursen består av deltagande i institutionens forskningsseminarier och uppgifter i anslutning till detta. Inom ramen för denna kurs skall varje studerande lägga fram text rörande den egna uppsatsen på ett seminarium per termin, och delta som opponent på andra studenters texter.

Idéhistoriska temakurser. De tre övriga obligatoriska kurserna är tematiska och utformas i direkt anslutning till pågående forskning vid institutionen. De ges för både masterstuderande och för doktorander. Undervisningen består till största delen av seminarier, och de examineras genom skriftliga uppgifter och aktivt seminariedeltagande. Institutionen ger en sådan temakurs per termin, vilket innebär att de som läser för masterexamen kan läsa sammanlagt fyra sådana kurser och de som läser för magisterexamen två. Vilka temakurser som ges varierar från termin till termin, men vi eftersträvar bredd i utbudet och på kurserna deltar flera lärare/forskare. Kommande och tidigare idehistoriska temakurser

Kurser i andra ämnen. Inom utbildningen läser de studerande också kurser som ges av andra ämnen inom Masterprogram i humaniora (40-50 kurser varje termin). Idé- och lärdomshistoria är ett brett ämne med kopplingar till flera andra ämnen, och det är därför lätt för studerande att hitta relevanta och bra kurser som ges vid flera andra institutioner. Information om dessa kurser ges i samband med programstarten.

Praktik. Förutom de mer traditionella kursstudierna kan de som läser för en masterexamen också, om de vill, ta en praktikkurs: Verksamhetsförlagd utbildning 1 (7,5 hp) eller Verksamhetsförlagd utbildning 2 (15 hp). Vi rekommenderar den senare kursen eftersom 10 veckor ger bättre möjligheter att sätta sig in i ett arbete och utveckla färdigheter. Dessa kurser förutsätter att den studerande själv ordnar praktikplats (vid t.ex. företag, organisation eller myndighet) och får den godkänd av institutionen. Efter avslutad praktik skall de som väljer detta alternativ skriva en kortare rapport där den studerande i anslutning till litteratur reflekterar över praktikerfarenheten i relation till de teoretiska kunskaper som erhållits i masterprogrammet.

Forskningsanknytning

Ett centralt inslag i masterutbildningen är utvecklandet av forskningsfärdigheter. Vi menar att dessa är av central betydelse inte bara för högre studier utan också för dagens arbetsliv, och av detta skäl har vi integrerat masterstudierna i institutionens vetenskapliga miljö. Här finns en stor och livaktig forskning och i praktiken kan man tala om fyra övergripande forskningsprofiler: vetenskapshistoria, medicinhistoria, historiefilosofi och historiografi, samt kultur- och mediehistoria. Flertalet enskilda forskningsprojekt tematiserar olika specifika studieobjekt inom dessa ramar. Läs mer på våra forskningssidor.

Forskningsanknytningen av masterutbildningen sker på flera sätt. För det första genom de forskningsorienterande temakurserna. För det andra genom masterstudenternas deltagandet i institutionens forskningsseminarier där lärare, forskare och doktorander presenterar texter och flera forskare från andra institutioner i Sverige och internationellt bjuds in. För det tredje har master- och magisterstudenter möjlighet att delta i fakultetens forskningsnoder/nätverk där också flera av våra forskare och doktorander ingår. Läs mer om fakultetens forskningsnoder.

Masterprogram i humaniora: Mål i utbildningsplanen

Syftet med utbildningen är:
• att studenten ska uppnå en god analytisk förmåga,
• att studenten ska kunna fördjupa sig i de humanistiska ämnena som ingår i programmets inriktningar,
• att studenten ska uppnå de förkunskaper som krävs för behörighet till forskarutbildningen,
• att studenten ska ges förutsättningar för avancerade arbetsuppgifter inom olika delar av arbetsmarknaden.

Förväntade studieresultat
Studenten ska efter genomgången utbildning kunna:
• självständigt genomföra utredningar inom skilda delar av arbetslivet,
• kritiskt tillämpa avancerade teorier och metoder från skilda humanistiska och samhällsvetenskapliga discipliner,
• självständigt och korrekt i tal och skrift presentera resultat från både forskning och utredning,
• med god insikt samla och behandla komplext material med relevans för olika undersökningar,
• självständigt formulera, avgränsa och utföra en forskningsuppgift med relevans för olika ämnesområden,
• uttrycka sig effektivt och väl i tal och skrift och skriva inte bara korrekt utan även med stilistisk och argumentativ medvetenhet.

Svenska avdeln. i norra läsesalen. F. Andersson, Birgit Sallander [Carolina Rediviva]. Fotograf: Paul Sandberg, 1891-1951.