Institutionen för idé- och lärdomshistoria

Infodemiologins intåg

Mot en sociologisk förståelse av Big Data-infrastrukturer för pandemisk övervakning

Projektbeskrivning

I dagens globaliserade värld, blir datorsystem alltmer centrala för att spåra sjukdomsutbrott: de övervakar och analyserar data, de varnar för ovanliga händelser, och de gör det möjligt att tidigare upptäcka sjukdomsutbrott. Utbrottsövervakning genomgår idag ett skifte från traditionell epidemiologi till "infodemiologi". Ordet infodemiologi pekar på en förändring där traditionella epidemiologiska bedömningar kompletteras med nya former av informationsinsamling och databearbetning. Obligatoriska rapporter om infektionssjukdomar från sjukvården kompletteras idag alltmer med information som härrör från ”akutmottagningar, läkemedelsförsäljning, samtal till sjukvårdsupplysningar och webbsökningar”. Medicinsk övervakning skiftar alltmer mot informationsövervakning-infodemiologi.

Framväxten av infodemiologi kan sägas vara del av ett större informationsskifte mot ”Big Data” som rör hela samhället. Detta innebär att alltmer data blir tillgängligt för analys och agerande. Inom den framväxande infodemiologin försöker man använda många olika typer av information för att förutsäga eller spåra sjukdomsutbrott. Ett tydligt exempel på infodemiologiska system är "Google Flu Trends". Andra exempel är hur sociala media kan användas för att besluta om massvaccinationer vid pandemiutbrott, hur sökningar på vårdguiden.se används för att spåra utbrott av influensa, eller hur apotekens försäljningsdata andvänds för att utröna var huvudlöss härjar. Infrastrukturskiftet som infodemiologin innebär kan förväntas ha stora konsekvenser för samhällets kunskap om sjukdomsutbrott och för hur pandemiövervakning organiseras.

Det här projektet studerar hur skiftet från epidemiologi till ”infodemiologi” förändrar hur smittskydd organiseras och förstås. En viktig utgångspunkt är att framväxten av en ny teknisk infrastruktur för pandemiövervakning kan ändra hur man tänker om och hanterar utbrott av infektionssjukdomar. Det innebär att framväxten av infodemiologi kan förändra vad som ses som normalt och avvikande men också vad som ses som sjukdom och smittorisk. Projektet ställer tre frågor:

  • Leder framväxten av infodemiologin till förändringar i hur man tänker om risk, sjukdom, och smitta i pandemiövervakning?
  • Förändrar infodemiologins intåg hur kunskap tas fram, vilka metoder som ses som trovärdiga, eller vilken expertis som ses viktig inom sjukdomsövervakning?
  • Och, som en följd av detta, ses andra saker eller människor som riskabla, normala eller avvikande?

Med andra ord undersöker projektet hur infodemiologins intåg leder till nya sätt att tänka kring och hantera risk, sjukdom och smitta inom pandemiövervakningen.

Projektet försöker förstå infodemiologins betydelse genom ett brett angreppssätt. Förutom intervjuer, dokumentstudier och observationer använder projektet demonstrationssessioner med experter och programmerare för att förstå hur de framväxande infodemiologiska systemen sammanflätas med nya teorier och kategoriseringar. Projektet har som målsättning att kunskap ska genereras tillsammans med de som intervjuas och studeras – ett para-etnografiskt perspektiv – vilket i förlängningen ska leda till att kunskapen blir till nytta inom infodemiologin och sjukdomsövervakningen. Med andra ord leder projektet leder till: i) Att skapa en förståelse för hur framväxten av infodemiologin förändrar utbrottsövervakningen och med vilka konsekvenser. ii) Genom det para-etnografiska perspektivet bidrar projektet till en bättre förståelse för konsekvenserna av infodemiologin inom fältet utbrottsdetektion. iii) Projektet bidrar också till en djupare förståelse för hur övervakning, riskbedömning och kunskapsproduktion förändras i kölvattnet av Big Data.

(Bildinformation)

Om projektet

Projektperiod

2016-2019

Finansiär

Vetenskapsrådet

Forskare

Francis Lee (projektledare)