A2. Surrealismen och Freud: Sigmund Freuds teorier om det mänskliga driftslivet utgjorde en viktig inspirationskälla för surrealismen. Men vad var det surrealisterna mer exakt tog fasta på hos Freud och hur skilde deras synsätt sig från den österrikiske psykologens? Fram till sitt möte med Salvador Dalí i London 1937 ska Freud enligt egen utsago ha betraktat surrealisterna som en samling galningar. André Breton, som sammanträffade med Freud i Wien redan 1921, skrev kort därefter en artikel där han uttryckte för sin besvikelse över mötet. Vad berodde detta ömsesidiga avståndstagande på? Handlade det bara om kontrasten mellan ett konstnärligt och ett vetenskapligt förhållningssätt, eller fanns det andra, mer djupliggande skäl till det? Här kan det även finnas anledning att jämföra Freuds betydelse för surrealismen med den roll som Jacques Lacan kommit att spela inom postmodernismen. Om du väljer denna uppgift kan du ha nytta av följande länkar:

Rosalind Krauss

B2. Postmodernismen och det nya: Postmoderna teoretiker tenderar att avfärda möjligheten till radikalt nyskapande inom konst, litteratur och filosofi. Connor anför bland annat Rosalind Krauss kritik av det modernistiska avantgardets anspråk på orginalitet och kulturell pånyttfödelse. På vilka teoretiska grunder hävdar de postmoderna kritikerna att det inte skulle vara möjligt att bryta med det förflutna och skapa något radikalt nytt? Hur ser de själva på det postmoderna i förhållande till det moderna i detta avseende? Bland länkarna här nedan finner du F.T. Marinettis Futuristiska Manifest (1909) och Francis Fukuyams essä The End of History? (1989) - två texter som intar mycket olika ståndpunkter i frågan om det är möjligt att skapa något historiskt nytt. Hur ställer du dig själv till den postmoderna kritiken av orginaliteten och nyskapandet?

Jean Baudrillard

B3. Baudrillard och begreppen simulacra och hyperrealitet: Simulacra och hyperrealitet är centrala men svårdefinierade begrepp i Jean Baudrillards tänkande. För att illustrera Baudrillards invecklade resonemang ger Connor oss ett exempel (s. 55-57) hämtat från essayen "The Precession of Simulacra". Här återberättas hur Filippinernas regeringen i början av 70-talet beslutade att återföra en stam indianer till deras ursprungsmiljö i djungeln. Vad exemplifierar denna episod enligt Baudrillard? Förklara och diskutera Baudrillards begrepp simulacra och hyperrealitet (hyperreality) genom att ge ett eget exempel som belyser den logik som termerna avser att beskriva eller fånga. Notera att ett stort antal av Baudrillards texter finns tillgängliga online (se länken till European Graduate School nedan).

• Jean Baudrillard (European Graduate School Faculty)
• Modules on Baudrillard
• Jean Baudrillard: Simulacra and Simulations
• Richard Hanley: Simulacra and Simulation: Baudrillard and The Matrix

C1. Autisternas subjektet: Vem är det egentligen som talar i Stig Larssons Autisterna? Är det berättelsens "hjälte" (eller anti-hjälte), personen Stig Larsson, eller författaren med samma namn? Rör det sig istället om ett allmänmänskligt subjekt - en slags nutida motsvarighet till det medeltida dramats Everyman - eller en mer tidstypisk representant för den alienerade 70- och 80-talsmänniskan? Hur skiljer Autisterna sig i detta avseende från romaner av mer traditionellt slag (Balzac, Dickens, Gogol etc)? Ser du likheter mellan personskildringen i Autisterna och Poes novell "The Man of the Crowd" som vi läste under kursens tredje delmoment? Kan du känna igen dig själv i huvudpersonen?. Om inte - finns det någon annan person i roman som du tycker dig kunna identifiera dig med?