Ambrogio Lorenzetti: "Den goda och den onda staden" 19

[Detta dokument är inte färdigt och utgår därför tills vidare - det går dock att läsa på tills det tar stopp ...]

SIENA

LORENZETTIS FRESKER

Låt oss följa rådsmedlemmarna när de stiger in i Sala dei Nove. Ingången till salen var på 1300-talet belägen närmare den fönsterförsedda vägg, som då liksom nu vetter ut mot Piazza del Campo. Om vi passerar in genom denna låga, idag igenmurade, öppning så möts vi på den motstående långväggen omedelbart av en harpyeliknande gestalt, som tycks vara i färd med att flyga ut genom stadsporten med svärdet höjt i höger hand och hållande ett textband i den vänstra. Det är Fruktan (Timor). Texten på bandet introducerar skräckscenariot som breder ut sig framför oss:

För egennyttans skull har
rättvisan i denna stad underkastats tyranniet,
med följd att ingen här passerar förbi
utan att frukta för döden,
för det stjäls utanför och innanför portarna

Fuktskadorna som gått hårt åt fresken understryker det destruktiva temat. En landsbygd där ondskan får härja fritt, tycks fresken vilja säga, står värnlös också inför elementens nedbrytande krafter. I byn vid kullens fot ses eldslågor slå upp från taken samtidigt som två mansgestalter utrustade med sköldar och spjut kommer utskyndande ur en av de brinnande byggnaderna. Är de soldater som kommit för sent för att ingripa, eller rövare som är i färd med att fly efter att just ha stuckit husen i brand? Uppe på kullen ligger gårdarna i ruiner. Skugglika varelser - en här med vimpelprydda lansar, bepansrade ryttare och beväpnade gestalter till fots - drar fram genom det ödelagda och sönderfrätta landskapet. Deras tunna siluetter tycks vara på väg in i glömskans natt, oåtkomliga för varje restaureringssträvande.

Den undre delen av fresken är helt förstörd. Här gapar den nakna murytan tomt och rått mot oss. Sällan har konstnärens uppfinningsrikedom och tidens tand samverkat så för att förmedla budskapet om den mänskliga ondskans eroderande makt. Lorenzettis freskcykel inleds, liksom Dantes Gudomliga komedi, i helvetet, men med den viktiga skillnaden att det helvete som här breder ut sig framför oss är av denna världen och frukten av människans egna gärningar.

På väg in i staden möter vi tre beväpnade män vid stadsporten, två till fots och den tredje ridande på en häst. De samtalar, men vi förmår inte urskilja vad de säger. Också inne i staden härskar förödelse och anarki. Byggnader står och förfaller, fönsterinfattningar har brutits upp och en utbyggnad som tidigare stolt skjutit ut över gatan med sina rundbågade arkadfönster bär tydliga spår av yttre våld. Bakom fönstren ses kvinnor ängsligt kika ut. Ensam inne i sitt verkstadsdunkel sitter en smed och smider. Han förser staden med vad den mest av allt efterfrågar - vapen. I övrigt är butikerna kring torget igenbommade. Någon ligger nedstucken på marken, en kvinna blir handgripligen arresterad av några beväpnade soldater, och xxx. Det är - precis som vi blev upplysta om innan vi trädde in i staden - en plats där fruktan härskar.

Men vem kan tänkas styra över denna stad? Vem är ansvarig för detta förfall, alla dessa illdåd och all denna fruktan? Vi forstätter in i motivet i vårt sökande efter svaren på dessa frågor.

[OBSERVERA ATT DENNA CHATT INTE ÄR AKTUELL]

Förbered nätträffen genom att läsa avsnittet om Siena och Ambrogio Lorenzettis fresker över det goda och det onda styret i Richard Ingersolls artikel Cities in History: The Uses of Decorum (från rubriken "Siena and the Nine").

Studera Lorenzettis fresker hos Web Gallery of Art (titta på bilderna och läs texten under informationstecknen) och hos University of Notre Dame.

Frågor

• Var ligger Siena?
• Vilken typ av stad var det under 1300-talet? Hur styrdes den? Vilka var dess främsta rivaler?
• I vilken byggnad återfinns Lorenzettis fresker? Vad användes salen till?
• Hur framställer Lorenzetti det goda och det onda styret? Vilka aktiviteter kan du urskilja i den "goda" staden? Vad ägnar sig människorna åt i den "onda"?
• På vad grundar sig ett gott styre enligt Lorenzetti?
• Vilka är Lorenzettis inspirationskällor? Varifrån har han hämtat de idéer som ligger till grund för målningen?
• Vilken var freskernas avsedda funktion? Vilka vände de sig till? Hur avsåg de att påverka dessa personer?

Ambrogio Lorenzetti, Effekterna av det goda styret, Siena, 1340

Jämför Lorenzettis sätt att avbilda stadens arkitektur på målningen ovan med Giottos? Likheter och skillnader.

Giotto - den förste renässanskonstnären