Siena - den exemplariska republiken 18

[Detta dokument är inte färdigt och utgår därför tills vidare]

Några hållpunkter:

• Osäkert om staden grundades av etruskerna, romarna eller gallerna - enligt legenden var grundaren Senio, Remus son - historisk fakta berättar om en bosättning på platsen under republikansk tid och en militärkoloni under Augustus (Sena Julia) - den diande varginnan
• Belägen på tre bergsryggar, traktens röda lerjord, staden har formen av ett y, indelad i tre rioni - Città, Camollia och San Martino - Via Francigena som förband Rom och södra Frankrike delas här - Via Cassia fortsätter ned mot Rom medan den andra vägen leder ned mot träsklandskapet Maremma sydväst om Siena
• Marknadsstad under medeltiden
• Vägarnas betydelse (Waley 3ff)
• Bebyggelse i centrum och periferi (Waley 8)
• Tre terzi uppdelade på 59 contador (församlingar) av vilka 17 alltjämt existerar och mellan vilka den traditionella hästkapplöpningen palion - il palio delle contrade - utkämpas
• Pia dei Tolomei hos Dante: "Siena mi fè"
• Porta Camollia: "Cor magis tibi Sena Pandit" (Siena vidgar sitt hjärta för dig)
• Exempel på medeltida gotik
• Konst med mystisk framtoning (madonnabilder)
• Två populära helgon: dominikanernas Santa Caterina och franciskanernas San Bernardino
• Tidig medeltid - civitas med biskop
• 1250 hade befolkning till följd av inflyttning från landsbygden vuxit till omkring 30.000.
• Handel och bankväsende
• Självständig republik
• Palazzo Tolomei (palatium magtnum) från tidigt 1200-tal
• 1230 belägrades staden av Florens - invånarna ska ha föredragit att livnära sig på avföring och åsnekadaver framför att ge sig till den förhatliga fienden
• 1260 fick sienesarna revansch då deras här, förstärkt med tyska legosoldater och bistådd av Jungfru Maria, besegrade florentinarna vid Montaperti
• Perioden 1250-1348 kan betraktas som Sienas ekonomiska och kulturella guldålder
• En rad katastroer inträffar under 1330- och 40-talen:
  • Flera av stadens bankhus går i konkurs som en direkt följd av att det engelska kronan inte förmår betala igen sina lån
  • Missväxt och hungersnöd drabbar staden år 1347
  • Digerdöden dödar mer än hälften av stadens 50.000 invånare år 1348
• Efter pestens härjningar lyckas Siena - till skillnad från grannen Florens - aldrig återhämta sig. Staden blir nu ett kulturellt bakvatten som krampaktigt slår vakt om sitt politiska oberoende.
• 1355 - De Nios råd får ökade befogenheter
• 1368 - Fyra regimskiften under ett och samma år
• 1399 - Siena ställer sig under beskydd av den milanesiske fursten Giangaleazzo Visconti och tar på nytt ställning mot Florens
• 1554-55 - staden införlivas i Storhertigdömet Toskana under den florentinske fursten Cosimo I av Medici
• Arkitektur:
• Skulptur:
• Måleri:
• Piazza del Campo:
• Palazzo Pubblico:

Piazza del Campo, Siena

Ambrogio Lorenzetti: "Den goda och den onda staden"