Nya media - från papyrus till cyberspaceRenässansen: Startsida
Mikael Hörnqvist: Boktryckarkonsten

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29

 

 

 

Gutenberg - uppfinnaren 5 6. Gutenbergs tryckeri

De första gången vi hör Johan Gutenberg (c. 1399-1468) omtalas som uppfinnaren av den europeiska boktryckarkonstens är i 1505 års upplaga av den tyska översättningen av Livius romerska historia, utgiven i Mainz. Boktryckaren, Johann Schöffer, som två år dessförinnan övertagit sin fars, Peter Schöffer, rörelse, skriver i förordet: "I Mainz uppfann den geniale Johann Gutenberg den underbara boktryckarkonsten under Vår Herres år 1440, varefter den förbättrades och fulländades av den flit, de utgifter och det arbete som nedlades av Johann Fust och Peter Schöffer i Mainz."

Trots att dokumentationen av Gutenbergs liv och verksamhet är ytterst bristfällig (vår enda säkra och detaljerade information rör en rättegångstvist av ekonomisk karaktär), och trots att varken något tryckt verk bär hans namn eller någon utrustning från hans verkstad finns bevarad, har eftervärlden i huvudsak kommit att anamma denna historieskrivning. Följaktligen har den obskyre guldsmeden från Mainz kommit att betraktas som boktryckarkonstens fader.

Men vem var då denne Johann Gutenberg?

Johann Gutenberg härstammade från en högreståndssläkt i den tyska staden Mainz, och hans egentliga efternamn var Gensfleish (namnet Gutenberg övertog han från en familjens egendomar som gick under benämningen zum Gutenberg).

Mainz - Vy över staden, kolorerad illustration, 1565, Maniz statsarkiv.

Omkring 1428 lämnade Gutenberg Mainz och begav sig till grannstaden Strasbourg, där han ägnade sig åt guldsmide och andra former av hantverk. Bevarade domstolsdokument låter antyda att Gutenberg så tidigt som 1438 stod i färd med att utveckla en ny, icke namngiven uppfinning. 1448 var han tillbaka i Mainz, där han lånade pengar av en släkting för fortsatt experimenterande. Två år senare lyckades han utverka ett betydande lån från den rike finansmannen Johann Fust. I kontraktet stipulerades att den tryckeriutrustning, som Gutenberg avsåg att inhandla eller på egen hand framställa, skulle utgöra säkerhet för lånet. 1452 gjorde Fust en ny, omfattande investering i Gutenbergs affärsrörelse. Kort därefter uppstod dock en konflikt mellan de två männen som utmynnade i en för Gutenberg kostsam domstolstvist.

Gutenbergs tryckeri

© 2003 Mikael Hörnqvist Mikael Hörnqvist - Welcome page
Sidan 1 av 29