Det universella biblioteket - dröm eller mardröm?

Biblioteket i Alexandria symboliserar drömmen om det universella biblioteket, platsen där all litteratur och allt mänskligt vetande finns samlad och tillgänglig. Men är detta verkligen en dröm och i själva verket inte en mardröm? Läs den argentinske författaren Jorge Luis Borges berömda novell om biblioteket i Babel och ta ställning till hurvida det vore önskvärt att realisera "drömmen" om det universella biblioteket eller inte.

Jorge Luis Borges: The Library of Babel
Dominic Gates: The Library of Babel: The dream of cyberspace as a Universal Library
Jon Thiem: Myths of the Universal Library
Miroslav Kruk: The Internet and the revival of the myth of the universal library
Elliot Markowitz: Desperately Seeking Searches: New Search Engine Readies for Net Debute (abc News.com)
Eric Rumsey: Searching for "google" (University of Iowa)

Borges novell förmedlar en ambivalent och motstridig känsla, på samma gång befriande och kvävande. Å ena sidan ger tanken på vad det skulle innebära att ha tillgång till allt mänskligt vetande, den totala kunskapen, anledning till upprymdhet; å andra sidan framkallar denna hermetiskt slutna kunskapsvärld en nästan klaustrofobisk känsla av instängdhet, av att vara innesluten i ett rum eller ett tillstånd där alla möjligheter redan är uttömda, där ingenting mer finns att säga eller göra. I den spöklika situation som den argentinske författaren frambesvärjer samexisterar oändlig rymd och total intighet.

I biblioteket har allt vetande externaliserats. Det finns förborgat innanför böckernas pärmar, och det är där bibliotekets invånare söker det, inte inom sig själva. Detta innebär i sin tur att människorna inte interagerar inte med texterna som omger dem. De imiterar dem inte, diskuterar inte med dem, och försöker inte överträffa det som sägs i dem. Den verklighet, eller möjliga verklighet, som texterna kan tänkas referera till, förefaller också helt ha försvunnit. Eftersom texterna förlorat sin yttre referenspunkt, har de i någon mening kommit att bli meningslösa. Vad är det för skillnad på påståendena jorden är rund och gtroutgro vtret xpyt när allt som existerar är biblioteket?

Mot bakgrund av vad som här sagts, torde det inte råda någon tvekan om att det är en mardröm Borges skildrat - mardrömmen om alltings meningslöshet i en absurd värld där alla betydelser, värdehierarkier och sanningskriterier gått förlorade.

En enkel matematisk övning låter oss dock konstatera att Borges mardröm med största sannolikhet aldrig kommer att realiseras. Det skulle helt enkelt ta för lång tid för den samlade mänskligheten att uttöma alfabetets möjligheter. Världen skulle förmodligen hinna gå under innan projektet nått sin fullbordan. Samtidigt finns det anledning att tro att vi, det vill säga mänskligheten, aldrig kommer att ge oss i kast med att försöka bygga detta ofantliga och allting innefattande bibliotek. Men vi kommer inte att göra det därför att det är omöjligt - vilket det givetvis är - utan därför att vi saknar motivation att göra det.

En dator - som inte har någon mänsklig natur att ta hänsyn till - skulle kanske kunna fås att göra det. Kanske är någon förprogrammerad dator redan ifärd med att utömma alla bokstavskombinationer - men vad spelar det egentligen för roll? Dessa bokstavskombinationer blir ju inte mer meningsfulla för oss därför att de existerar i objektiv mening och inte bara potentiellt.

Kanske är det också just i detta den underliggande ironi i Borges novell består: bibliotekets invånare utforskar dess böcker i tron att de skrivits av människor, när det i själva verket är - eller måste vara - en dator som gjort det.

Och datorer kan producera text, massor av text, men inte mening.

If a typwriter could talk
it probably would have very
little to say; our automatic
washers are probably not
hiding secret dream machines
deep inside their drums

Charles Bernstein

Dominic Gates sammanfattar den mardrömslika känsla som Borges bibliotek ger upphov till på följande sätt:

The Library has no perceivable order. Somewhere on its numberless shelves sits a catalog that no one can find; and amidst dizzying arrays of worthless junk countless false catalogs exist. Human enlightenment is there for the taking, but in this great intellectual mirage, no one can drink at the fount of knowledge. The Library, which represents humankind's endless quest for order and wisdom, becomes, like the Tower of Babel, a symbol of chaos and ignorance.

En absolut, omänsklig ordning övergår snabbt i sin motsats, kaos, tycks Borges vilja säga. Men även om Borges novellen har något av science fiction och tankeexperiment över sig, väcker den en rad frågor som till följd av Internets och WWW:s framväxt kommit att bli högaktuella.

Liksom Borges bibliotek ger webb oss tillgång till en stor och oöverblickbar samling dokument. Jämför hur Borges beskriver biblioteket in Babel med hur sökmotoren Google presenterar sitt innehåll:

Google provides its users instant access to the world's largest and most comprehensive collection of information online-more than 3 billion web pages, images and newsgroup messages. Of the 2 billion web pages in Google's index, more than a quarter are in languages other than English, and millions are non-HTML files such as PDF, Microsoft Office, and Corel documents. The balance of the collection consists of 330 million images and 700 million newsgroup messages posted since 1981. (google.com)

Sökmotorn sätter oss alltså i förbindelse med ett ofantligt, om än inte oändligt, antal dokument, men hur ska Google kunna hjälpa oss att hitta i denna djungel?

PageRank relies on the uniquely democratic nature of the web by using its vast link structure as an indicator of an individual page's value. In essence, Google interprets a link from page A to page B as a vote, by page A, for page B. But, Google looks at more than the sheer volume of votes, or links a page receives; it also analyzes the page that casts the vote. Votes cast by pages that are themselves "important" weigh more heavily and help to make other pages "important."

Important, high-quality sites receive a higher PageRank, which Google remembers each time it conducts a search.

Nyckelbegreppet här är ranking, alltså en otrdningsskapande, hierarkisk princip. Det är Internet-användarnas eget sökande, deras klickande och preferenser, som kommer att avgöra hur högt på Googles träfflistan en sajt hamnar. Bortsätt från allt detta klickande, sker urvalet och klassificeringen i stort sett automatiskt. Google gör rent av dygd av att man nästan helt har eliminerat den mänskliga faktorn:

Google's complex, automated methods make human tampering with our results extremely difficult. And though we do run relevant ads above and next to our results, Google does not sell placement within the results themselves (i.e., no one can buy a higher PageRank). A Google search is an easy, honest and objective way to find high-quality websites with information relevant to your search.

Så långt påminner "cyberspace-enligt-Google" i högsta grad om Borges bibliotek, som genomkorsas av olika sökexpeditioner i färd med att utforska bibliotekets inre i jakt på dess hemlighet. Men här upphör analogin att gälla, för Googles användare kan, till skillnad från Borges biblioteksslavar, även styra sitt sökande med hjälp av olika mer eller mindre avancerade sökfunktioner:

Of course, important pages mean nothing to you if they don't match your query. So, Google combines PageRank with sophisticated text-matching techniques to find pages that are both important and relevant to your search. Google goes far beyond the number of times a term appears on a page and examines all aspects of the page's content (and the content of the pages linking to it) to determine if it's a good match for your query. (google.com)

Med Google kan man, i likhet med många andra sökmotorer, styra sökningen genom val av nyckelord, fraser, språk, datum, domännamn och en rad andra intresserelaterade kategorier. Detta är redskap som Borges berättare saknar. Dessutom utlovar de tekniskt sakkunnig att andra, än mer avancerade, sökverktyg är på väg.

Innebär detta då att ett digitaliserat "universellt" bibliotek - ett Internet som rymmer alla världens biblioteksamlingar, förutom all den text och alla de bild- och ljudfiler som nätanvändarna själv lagt ut där - är en tänkbar eller önskvärd framtidsvision?

I Jon Thiems framtidsvision, som utspelar sig år 2056, har människan med hjälp av effektiva sökmotorer förverkligat det universella biblioteket (the Universal Library), ett projekt som ska ha sjösatts 2006. Som Miroslav Kruk vet att informera oss, är många sådana projket redan på gång. Många av dessa har inte bara hämtat inspiration, utan också sitt namn från det antika biblioteket i Alexandria. Kruk avfärdar de utopiska visioner som ligger till grund för dessa projekt och menar att deras representanter låtit förblinda sig av den nya informationsteknologins fagra löften:

The ideal library remains a dream. Technological progress may make the information more accessible but does not change its character. The size of the library matters little, it is quality that counts. We do not really need more books or more information ... At best, the Internet can offer a lot of information. But we have that already; penetrating information intellectually should be our aim. The universal library, the library without physical limits, may not be a good idea after all. The exponential growth of the Internet threatens to bury valuable information under an avalanche of triviality. (The Internet and the revival of the myth of the universal library)

Frågan är dock om inte Kruk här bortser från den viktiga distinktion som han själv tidigare i sin artikel uppställt mellan det universella bibliotektet och det perfekta eller ideala biblioteket:

There is a lot of enthusiasm and great expectations although authors and sponsors of Internet-based projects seem to confuse the idea of the universal library with that of the perfect library. The distinction is of crucial importance because each idea leads in opposite directions. The universal library, by definition, would contain 'all the Authored works of Mankind...' and more. Its borders would have to be constantly moved forward. Not only have extant printed materials to be made accessible but also manuscripts, tapes and disks of all sorts including the content of computer hard disks. An effort would have to be made to register what now exists only in oral and transient form. As a consequence, the universal library, looking for such ephemeral and fugitive information and record would have to replace an existing model of the library as a relatively passive collection of materials already in existence. Is such a library desirable? If one is tempted to answer positively he/she must be reminded about the other model of the ideal, the perfect library. The library of total inclusiveness would contain materials blatantly untrue, false or distorted - intentionally or unintentionally misrepresenting reality, in which case, the universal library could be defined as small islands of meaning surrounded by vast oceans of meaninglessness. In contrast, the aim of the perfect library would be to collect only such materials which truthfully represent reality. In our civilisation it is science on which we base our view of the world. Consequently, only materials approved by scientists as empirically verifiable would have a claim to a place in the library.

Det universella biblioteket är således en kvantitativ företeelse, medan det perfekta biblioteket utgör ett kvalitativt begrepp. Denna skillnad mellan kvantitativt och kvalitativt, mellan allt och allt av värde, är viktig att ha klar för sig. För samtidigt som datorer är oöverträffade när det gäller att utföra kvantitativa processer, har de förtvivlat svårt att fälla kvalitativa omdömen. Detta innebär i sin tur att det med datorernas hjälp är teoretiskt möjligt att upprätta det tuniversella biblioteket - ett bibliotek som rymmer allt människan har producerat i form av skrift, bild, film, audio etc - medan det perfekta eller ideala biblioteket förblir en chimär eller ouppnåelig dröm, till den dag då datorerna lärt sig skilja mellan bra och dåligt, värdefullt och värdelöst, skönt och oskönt etc.

My library was dukedom large enough

William Shakespeare: (Prospero in The Tempest)

Så vitt jag kan se är frågan om det universella bibliotekets önskvärdhet till stor del en praktisk fråga. Ett konkret exempel kan få illustrera min syn på problemet. Låt säga att jag tänker skriva en artikel om den franske filosofen Michel de Montaignes essay II.18. Skulle jag då inte vilja ha tillgång till allt som skrivits och sagts om denna speciella essay? Tänk om detta material fanns att tillgå på Internet istället för som nu i ett otal böcker och mer eller mindre obskyra tidskrifter. Tänk om detta material dessutom var klassificerat, till exempel enligt följande fyra kategorier: 1) texter publicerade av förstklassiga förlag och tidskrifter (eller deras motsvarighet på ett framtida, heltäckande Internet); 2) texter publicerade av andra auktoriserade förlag/tidskrift; 3) texter som genomgått akademisk fackgranskning (t ex studentuppsatser); 4) icke granskat, fritt publicerat material. Skulle inte ett sådant universellt bibliotek, utrustat med en rad olika sökverktyg, vara något att drömma om?

Ett annat, kanske rent av motsatt, perspektiv anläggs under rubriken Att bränna bibliotek.

Frågan om det digitaliserade universella biblioteket diskuteras mer utförligt under rubriken Framtidens bibliotek.